Annons

Här är källorna till coronastatistiken

Medier, privatpersoner och myndigheter hämtar statistik om covid-19 från flera olika databaser.
Medier, privatpersoner och myndigheter hämtar statistik om covid-19 från flera olika databaser. Foto: Ole Berg-Rusten/TT

Johns Hopkins-universitetet, Worldometer och Folkhälsomyndigheten. Under coronapandemin hämtas statistik över antalet smittade och döda från flera olika källor på nätet.

Under strecket
Publicerad

Svenska Dagbladets karta över smittspridningen i Sverige lördagen den 28 mars.

Foto: SvD

Johns Hopkins-universitet i Baltimore i USA kartlägger virussmittan i världen och Sverige.

Foto: Skärmdump

Folkhälsomyndighetens coronaviruskarta är en av flera statistikkällor om virusets spridning.

Foto: Skärmdump

WHO:s coronakarta.

Foto: Skärmdump

Statsepidemiolog Anders Tegnell menar att WHO:s statistik är den gyllene standarden för coronastatistik.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Svenska Dagbladets karta över smittspridningen i Sverige lördagen den 28 mars.

Foto: SvD

Johns Hopkins-universitet i Baltimore i USA kartlägger virussmittan i världen och Sverige.

Foto: Skärmdump
Svenska Dagbladets karta över smittspridningen i Sverige lördagen den 28 mars.
Svenska Dagbladets karta över smittspridningen i Sverige lördagen den 28 mars. Foto: SvD

I fredags lanserade Folkhälsomyndigheten sin nya interaktiva coronakarta, där det går att se hur många som intensivvårdats och dött i landets regioner.

Sedan början av utbrottet har medier, privatpersoner och myndigheter hämtat information från flera olika databaser över hur många som har smittats, dött och tillfrisknat från covid-19, sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset.

Johns Hopkins-universitet

Johns Hopkins-universitet i Baltimore i USA kartlägger virussmittan i världen och Sverige.
Johns Hopkins-universitet i Baltimore i USA kartlägger virussmittan i världen och Sverige. Foto: Skärmdump

Det privata Johns Hopkins-universitet i Baltimore i USA har en av de mest populära databaserna, med en tillhörande digital interaktiv världskarta. Universitets data används frekvent av medier i hela världen, inklusive SvD.

Annons
Annons

Folkhälsomyndighetens coronaviruskarta är en av flera statistikkällor om virusets spridning.

Foto: Skärmdump

Kartan är skapad av professorn Lauren Gardner och gjordes offentlig 22 januari. Till en början samlades all data in manuellt från myndighetskällor, lokala medier och läkarföreningar – exempelvis använde de sig av ett kinesiskt nätverk av läkare för statistiken i Kina.

Sedan i februari är processen halvautomatiserad. Informationen samlas in både manuellt och automatiskt från flera källor och kontrolleras av forskare, skriver universitet i sin blogg. De hämtar data från lokala och statliga myndigheter och officiella organisationer som WHO och EU-organet ECDC, men även från lokala medier, Twitterflöden och andra statistikdatabaser, som Worldometer.

Worldometer

En annan populär källa som ofta används av medier. Sajten ägs av det amerikanska företaget Dadax och har detaljerad information om coronaviruset och siffror på antalet döda, tillfrisknade och kritiskt sjuka fall.

Även Worldometer använder sig av myndigheter, statistikbyråer och officiella källor, men även uppgifter från medier. Det går att själv skicka in information om nya fall, med hänvisad källa. Siffran kontrolleras sedan av anställda, uppger Worldometer.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens coronaviruskarta är en av flera statistikkällor om virusets spridning.
Folkhälsomyndighetens coronaviruskarta är en av flera statistikkällor om virusets spridning. Foto: Skärmdump
Annons
Annons

WHO:s coronakarta.

Foto: Skärmdump

Statsepidemiolog Anders Tegnell menar att WHO:s statistik är den gyllene standarden för coronastatistik.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Den officiella statistiken i Sverige sammanställs av Folkhälsomyndigheten varje dag klockan 14. Statistiken grundar sig på information från landets regioner, som rapporterar in fall löpande till myndigheten. I fredags lade Folkhälsomyndigheten upp en interaktiv karta med information om bland annat åldern på de smittade och de som har dött, samt antalet sjuka i de olika regionerna per capita.

Att myndigheten släpper sin statistik en gång per dag gör att den ibland visar en lägre siffra än exempelvis Johns Hopkins-universitet, som rapporterar löpande.

Svenska intensivvårdsregistret, SIR, för även statistik över hur många som har intensivvårdats i Sverige för covid-19. Men SIR rapporterar inte hur många som skrivs ut eller dör.

Världshälsoorganisationen

WHO:s coronakarta.
WHO:s coronakarta. Foto: Skärmdump

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell är Världshälsoorganisationen den ”gyllene standarden” för coronastatistik. Samtliga hälsomyndigheter i världens länder rapporterar enligt Tegnell in löpande till den internationella organisationen.

Även WHO har gjort en interaktiv digital karta, men den uppdateras inte lika ofta som bland annat Johns Hopkins-universitets. Vid lunchtid den 28 mars hade exempelvis Sverige enligt kartan 66 dödsfall, men enligt Folkhälsomyndigheten hade 92 personer dött i Sverige då i covid-19.

Statsepidemiolog Anders Tegnell menar att WHO:s statistik är den gyllene standarden för coronastatistik.
Statsepidemiolog Anders Tegnell menar att WHO:s statistik är den gyllene standarden för coronastatistik. Foto: Claudio Bresciani/TT
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons