Annons

S i armkrok med musikbolagslobbyn

Det är uppseendeväckande att kulturnämndens vice ordförande Roger Mogert (S) väljer att ta strid mot kulturen och stadens teater och självsäkert gör sig till uttolkare av svårtydda avtal och konstnärliga uttryck, skriver Madeleine Sjöstedt (FP) i en slutreplik.

Under strecket
Publicerad

Varken konstnärliga bedömningar eller juridiska tolkningar av avtal är en politisk uppgift. Men det bekymrar inte Socialdemokraterna i Stockholms stadshus som i armkrok med musikbolagslobbyn kritiserar en av stadens mest lyckosamma verksamheter, Stockholms stadsteater. Efter en tids debatt om musikförlagens hot om stämning som stoppat ett gästspel på Stadsteatern och som hänger över föreställningen De tre musketörerna, ger sig plötsligt oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S) in i debatten (SvD 30/9) och menar att ”det bör stå utom tvivel för alla som har sett föreställningen att musiken spelar en avgörande roll” och att det därför inte är ”mer än sunt förnuft att Stadsteatern bör inhämta tillstånd från upphovsmännen och ersätta dem för användandet av deras verk.”

Man kan inte annat än höja på ögonbrynen. Inte nog med att Mogert med detta agerar konstnärlig domare i en fråga där Stockholms stadsteater gjort en annan bedömning. De tre musketörerna har klarat sig utan Madonna och U2 i 150 år. Han anser sig också ha full insikt i hur Stimavtalet ska tolkas. Detta är han ganska ensam om, experter inom området är helt oense. Den globala musikindustrin styrs av andra överväganden än av Roger Mogerts ”sunda förnuft”.

Annons
Annons
Annons