Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Ryssland och Kina: min fiendes fiende är min vän

I den nya världen förenas nu Kina och Ryssland allt oftare mot USA och utvecklar samarbete på allt fler områden. Men håller det ojämna partnerskapet i längden, undrar Sofia Svensson vid King´s College i London.

Säkerhetsrådet
Putin och Xi - vänner för livet?
Putin och Xi - vänner för livet? Foto: Mark Ralston / TT

Kina och Ryssland har ofta intagit samma position i FN:s säkerhetsråd. Tillsammans använde de två länderna också sitt veto den 28 februari för att stoppa ett införande av sanktioner mot Syrien.  Det är inte första gången de stoppar en resolution gällande kriget i Syrien utan Rysslands sjunde blockering och Kinas sjätte. Den 1 mars meddelade de också att de kommit överens om att intensifiera sitt gemensamma motstånd mot USA:s missilförsvar i Sydkorea.

Kina och Ryssland samarbetar också allt mer i strategiska frågor som rör militära förhållanden, energi och infrastruktur. Kriget i Ukraina och de påföljande sanktionerna har drivit Ryssland och Kina närmare varandra då Ryssland behövt hålla ekonomin rullande och Kina sett det som en möjlighet att få tillgång till ryska naturresurser och infrastrukturprojekt.

Men är det ett hållbart, ömsesidigt förhållande? Och borde ett ryskt närmande till Kina ses som oroväckande?

Annons
X

Dessa stormakter har sedan Kalla krigets slut närmat sig varandra, försiktigt, efter den långa sino-sovjetiska brytningen som varade från 1965 till 1989. Därefter omvärderades många av deras ställningstaganden och allt eftersom har Ryssland och Kina upptäckt att de kan ha strategiska samarbeten i vissa frågor.

De delar en allmänt anti-amerikansk hållning och förespråkar en multipolär värld framför en där USA dominerar det internationella systemet. Även om det finns en del som talar emot ett nära förhållande mellan de två, t ex vitt skilda kulturer och samhällsstrukturer, har framför allt kriget i Ukraina lett till ett tätare samarbete.

Kriget i Ukraina, de påföljande sanktionerna och det låga oljepriset har lett till att Ryssland vänt sig till Kina för att hålla ekonomin rullande. Redan mot slutet av 2009 var Kina Rysslands största handelspartner och har så fortsatt att vara, enligt en rapport från ECFR.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Även om Kina på kort sikt inte kan ersätta Rysslands energihandel med EU har den kinesiska marknaden erbjudit Putin en livlina som undergräver västs sanktioner. De senaste femton årens informella förbud mot kinesiskt deltagande i budgivningar om stora infrastrukturprojekt i Ryssland lyftes i maj 2014, i samband med invasionen i Ukraina, och har gett Kina tillgång till ryska naturresurser och infrastrukturkontrakt.

    Så långt ett nästan ömsesidigt förhållande; Ryssland håller sig över vattenytan och Kina får viktiga resurser som förbättrar dess möjlighet att tävla mot väst. Men experter som t ex Dmitri Trenin vid Carnegie center i Moskva menar att det inte är ett särskilt ömsesidigt partnerskap; kinesiska företrädare pratar om Ryssland som ”junior partner” och Ryssland riskerar att på lång sikt bli beroende av Kina medan Kina, med alternativa energitillgångar från bland annat Turkmenistan, är långt ifrån beroende av rysk energi.

    Centralasien är också en potentiell konfliktyta där båda staterna tävlar om inflytande, liksom det finns en oro från ryskt håll att Kina är alltför intresserat av Sibirien.  Men tillsammans utgör de en stark anti-amerikansk kraft, och kanske är det just den som driver deras förhållande; de intar samma hållning i flera frågor i Säkerhetsrådet, t ex om Kosovo, Irak, Iran, Libyen och Syrien.

    Rysslands krig i Georgien och annektering av Krim har dock inte fått stöd från Kina, som lade ner sin röst i Säkerhetsrådets votering 2014 om huruvida annekteringen var olaglig. Kina ser Rysslands handlingar och retorik som oroande, men där finns också ett gemensamt fördömande av väst och dess ingripande i andra länders affärer, och konflikten i Ukraina har gett Kina ökade möjligheter när det gäller t ex Taiwan.

    En kinesisk expert som var involverad i att förmedla regimens respons på konflikten påpekade att den distraherade USA från Kinas agerande i Sydkinesiska havet och att Ukraina skulle ge Kina ”ytterligare tio år av andrum.”

    Det är inte längre ett skenäktenskap, men ett strategiskt partnerskap som växt fram mellan Kina och Ryssland efter Kalla krigets slut. Det har intensifierats tack vare kriget i Ukraina och västs sanktioner. De senaste åren har sett ett tätt samarbete kring energi, infrastruktur och militära frågor, vilket har undergrävt sanktionernas effekt och kan leda till ett kraftigare motstånd mot den liberala världsordningen. Det är dock inte ett jämlikt förhållande, fördelarna för Kina är större än för Ryssland, och att Ryssland i det långa loppet skulle acceptera att bli sedd som en ”junior partner” är svårt att tro.

    SOFIA SVENSSON studerar internationella relationer vid King’s College i London och deltar i tankesmedjan Frivärlds utbildning Utrikesakademin.

    Annons

    Putin och Xi - vänner för livet?

    Foto: Mark Ralston / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X