Annons

”Ryskt anfall mot Baltikum börjar i Sverige”

Värsta scenariot för Sveriges säkerhet är ett ryskt angrepp mot Baltikum, som inleds redan några dagar tidigare med att rysk militär placerar ut luftvärnsrobotar på Gotland för att skära av Natostöd över Östersjön. Det är en slutsats i den säkerhetspolitiske utredaren Krister Bringéus betänkande.

Uppdaterad
Publicerad
Hinner ryssarna placera ut sina robotsystem (S-400) på svensk och finsk mark skaffar man sig ett övertag inför en militär aktion mot Baltikum, enligt utredningen.
Hinner ryssarna placera ut sina robotsystem (S-400) på svensk och finsk mark skaffar man sig ett övertag inför en militär aktion mot Baltikum, enligt utredningen. Foto: AP

Ambassadör Bringéus har på regeringens uppdrag analyserat Sveriges internationella försvars- och säkerhetssamarbete. På fredagen presenterades innehållet vid en presskonferens. Tanken är inte att ge någon rekommendation om svenskt Natomedlemskap eller inte, men Bringéus har gått igenom för- och nackdelar och hur ett medlemskap skulle påverka säkerheten i det nordisk-baltiska området.

En slutsats är att ”den gemensamma konfliktavhållande förmågan” skulle öka om Sverige gick med i försvarsalliansen. Men ett medlemskap kan också resultera i en ökad militär upprustning i Östersjöområdet och utlösa en politisk kris i relationerna med Ryssland, samma slutsats som fanns i den finska Natoutredningen i våras. Medlemskap i Nato löser inte heller problemet med det svenska försvarets ”inte oväsentliga brister”. De svenska militära utgifterna har sjunkit till en procent av BNP, långt under Natos mål på två procent.

Det värstafallsscenario som behandlas i denna utredning gäller ett ryskt angrepp på Baltikum och de konsekvenser det skulle få för svenskt vidkommande.

Annons

Utredningen har genomfört 300 intervjuer med personer från 22 länder. Den bild som ges är att Sveriges säkerhetspolitiska läge förändrats i grunden efter den ryska annekteringen av Krim och kriget i Ukraina. Detta påverkar både Sveriges egen säkerhetspolitiska position och samarbetet med olika organisationer som Nato, FN och EU.

Prognosen är att Nato i framtiden i huvudsak kommer att vara inriktat på självförsvar och inte, som tidigare, på internationella insatser i till exempel Afghanistan. För svensk del faller då ett motiv för nära samverkan med Nato bort eftersom Sverige inte omfattas av alliansens artikel 5 om kollektiva försvarsgarantier, där ett angrepp på ett Natoland uppfattas som en attack på hela alliansen.

Den svenska FN-styrkan lyder under FN:s insats i Mali – Minusma.
Den svenska FN-styrkan lyder under FN:s insats i Mali – Minusma. Foto: Henrik Montgomery/TT

Stora fredsbefrämjande insatser kommer i framtiden i stället att drivas av FN. Genom platsen i FN:s säkerhetsråd 2017–18 kan Sverige påverka den utvecklingen om man spelar korten rätt. Den svenska underrättelseinsatsen i Mali är ett bra exempel på en kvalificerad militär FN-operation, menar Krister Bringéus. EU:s framtida roll blir att svara för civila och rådgivande bidrag vid konflikter.

Utredningen ser ett ryskt anfall på Sverige som osannolikt. Och det gäller även ett ryskt angrepp på Baltikum, där samtliga länder – Estland, Lettland och Litauen – ingår i Natos medlemskrets. Anledningen är att artikel 5 fungerar tillräckligt avskräckande och att Ryssland och presidenten Vladimir Putin inser att Nato kommer att undsätta de baltiska staterna efter en rysk attack.

Men om det ändå skulle inträffa kommer Sverige att dras in i förloppet redan innan det ryska anfallet genomförs.

”Det värstafallsscenario som behandlas i denna utredning gäller ett ryskt angrepp på Baltikum och de konsekvenser det skulle få för svenskt vidkommande”, står det i betänkandet.

Ambassadör Bringéus bedömning är att rysk militär tre till fyra dagar före en attack i Baltikum kommer att placera ut avancerade luftvärnsrobotsystem på strategiska platser i Sverige, och kanske i Finland utan att Nato hinner reagera. Gotland ligger närmast till hands. Det ryska syftet är att kontrollera luftrummet och skära av Östersjön för Natos försvarsinsatser till stöd för de baltiska länderna.

Redan i dag täcker markbaserade S-400 robotar med en räckvidd på 40 mil delar av området, och in över södra Sverige, från baser i enklaven Kaliningrad. Systemet kan avvärja både stridsflyg och missilangrepp. I december 2015 placerades S-400 vid Latakiabasen i Syrien och sedan i augusti i år finns robotarna också på Krimhalvön.

Hinner ryssarna placera ut sina robotsystem på svensk och finsk mark skaffar man sig ett övertag inför en militär aktion mot Baltikum, enligt utredningen. Samtidigt är bedömningen att Nato kommer att svara med en återtagandeoperation oavsett om Ryssland redan tagit kontrollen över baltiskt territorium.

Resultatet då blir ett regionalt krig med globala dimensioner. Så länge Sverige fortsätter att stå utanför Nato kommer detta att ske utan att det finns en gemensam operativ planering med försvarsalliansen, konstaterar Krister Bringéus i betänkandet.

Annons
Annons

Hinner ryssarna placera ut sina robotsystem (S-400) på svensk och finsk mark skaffar man sig ett övertag inför en militär aktion mot Baltikum, enligt utredningen.

Foto: AP Bild 1 av 2

Den svenska FN-styrkan lyder under FN:s insats i Mali – Minusma.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons