Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Rysk upptrappning i cyberkriget mot västvärlden

Säkerhetsrådet

EXTRA: Flynns avgång utlöser säkerhetskris i Washington

Vågen av cyberattacker upphör inte för att det amerikanska presidentvalet är över. De är en del av den nya tidens krigföring, hävdar statsvetaren Sara Norrevik.

Hackaren - snart i en dator nära dig

Hackaren - snart i en dator nära dig Foto: Øijord, Thomas Winje / TT

I Sverige har medvetenheten om ryska påverkansförsök ökat de senaste åren, i takt med att desinformation i svenska medier och hackerattacker på svenska nätverk har ökat. Sedan minst fjorton år har underrättelse- och cyberexperter känt till att utländska stater angriper svenska intressen bland annat genom att installera skadlig programvara (malware) hos myndigheter.

Kina och Ryssland tillhör de mer framträdande avsändarna. Trots att medvetenhet länge har funnits beskrivs attackerna mot USA som ett ”massivt fall”. Påverkan av denna magnitud på ett helt land var något nytt.

Redan i september 2015 visste FBI att demokraternas partiorganisation (DNC) hade blivit hackad av en rysk cybergrupp, The Dukes. Ändå dröjde det ett år och tre månader innan USA officiellt svarade på Kremls påverkansförsök i det amerikanska presidentvalet. DNC hade under lång tid undvikit att ta emot hjälp från FBI och konsekvent underskattat cyberattackerna (New York Times har dokumenterat DNC:s långsamma respons på attackerna). President Obama utfärdade till slut sanktioner mot ryska agenter och diplomater med några veckor kvar på posten.

Annons
X

Politiska partier har mycket att förlora på att cybersäkerheten inte tas på allvar. Därmed inte sagt att ryska påverkansförsök ändrade valutgången i USA. Politiskt innehåll, förtroende och kampanjstrategi har i efterhand kritiserats av demokrater själva. De saknade ett tydligt ekonomiskt budskap och förlorade oväntat tre delstater i rostbältet som hade röstat demokratiskt i årtionden.

En av dem, Wisconsin, hade Hillary Clinton till skillnad från föregångarna inte ens besökt. Dessutom pågick tre parallella e-postskandaler som skadade förtroendet för partiet: försvunnen e-post från Clintons privata e-postserver, läckt e-post från DNC-ledare genom WikiLeaks, samt FBI:s fynd av Clintons försvunna e-post i en dator tillhörande en skandalomsusad tidigare kongressledamot, Anthony Weiner.

Den sistnämnda e-postskandalen är den som många demokrater påstår tippade valet till Trumps fördel. Exempelvis avslutar Paul Krugman sin kolumn om president Trump med ”Thanks, Comey”, syftande på FBI-direktören James Comey som gick ut med e-postfynden en vecka före valet.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Även Trump som fick tre miljoner färre röster följdes av skandaler men vann rätt delstater. Målet med påverkansförsöken var, trots allt, inte att få Donald Trump vald till president. De olika budskapen i propagandan tyder på att målet snarare var att underminera den politiska processen och dess institutioner.

    Hackare i Ryssland hade förberett sig på en Clintonvinst och var redo att gå ut med hashtaggen #DemocracyRIP på valnatten. När resultatet stod klart drogs kampanjen in och fokus flyttades till att kritisera amerikanska medier. Sedan dess har begreppet falska nyheter fått fäste, vilket används både av och mot presidenten själv. Samtidigt finns en större medvetenhet om desinformation och vikten av att granska nyhetskällor.

    Påverkansförsöken slutar inte med valet av Donald Trump. De fortsätter i USA, i Europa och där det finns demokratiska institutioner att skada.

    SARA NORREVIK är doktorand och Fulbright-stipendiat vid universitetet i Buffalo, New York, och fellow vid tankesmedjan Frivärld.

    Lästips! Varför svarar försvarspolitikerna aldrig på den centrala frågan hur länge Sverige ska kunna försvaras, undrar Annie Reuterskiöld i Fokus.

    Annons

    Hackaren - snart i en dator nära dig

    Foto: Øijord, Thomas Winje / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X