Recension

Luka och livets eldRushdie skapar magi främst för unga läsare

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Den fantastiska berättelsen, med alla dess magiskt osannolika ingredienser är väl noga taget lika gammal som litteraturen själv – alla dessa osannolika förvandlingar, otroliga gestalter och fjärran riken som inte liknar några av våra vanliga, mer prosaiska – från antikens epos till dagens science fiction och fantasy. Just fantasy är en alldeles speciell genre, omhuldad av miljontals hängivna läsare, men aldrig riktigt insläppt i den fina litteraturens salonger, sällan recenserad på kultursidor, annat än i analytiska översikter, med undantag möjligen för Tolkien och några till, inte minst tack vare filmatiseringar med maffiga effekter.

Salman Rushdie befinner sig som vi alla vet i finrummet, trots att han ofta tar till ett övermått av fantasterier, gärna bottnande i indisk folkmytologi, men också inspirerad av moderna ”magiska realister” (som García Márquez) med häftiga magiska förvandlingar och en värld som ibland är igenkännbar, men skruvad åtskilliga varv mot just det magiska, det underbart overkliga.

Annons
Annons
Annons