X
Annons
X
Kultur
Krönika

Dick Harrison: Rötterna till konflikten i Iran går långt tillbaka

Premium

Iran har återigen hamnat i fokus för nyhetsvärldens intresse. Varför ser det ut som det gör i landet? Om vi låter den allra senaste nutidshistorien vara därhän och söker de djupa rötterna till dagens situation finns det, grovt räknat, två övergripande perspektiv, det ena utgående från 1500-talet och det andra från 1950-talet.

Anhängare till shahen på Teherans gator i augusti 1953 under statskuppen mot Mohammad Mosaddeq.
Anhängare till shahen på Teherans gator i augusti 1953 under statskuppen mot Mohammad Mosaddeq. Foto: TT/NTB

När politiska kommentatorer omkring 1980 vräkte ur sig klyschor om att ”ayatollorna har återfört Iran till medeltiden” var det ett missförstånd. Den teokrati utgående från shia-islam som utformades av Khomeini hade ingenting med ”medeltiden” att göra utan kan snarare förstås som ett kraftfullt eko av den utveckling som inleddes på 1500-talet, under den safavidiska dynastin. Tidigare hade de många shiitiska grenarna på det muslimska trädet huvudsakligen burits upp av minoriteter – i regel militanta dylika, som gripit makten med våld – medan majoritetsbefolkningen varit sunniter, kristna eller något annat. Så hade det varit i Egypten, Syrien, Irak och många andra länder vid flera tillfällen ända sedan 900-talet. Men under den safavidiska eran i Iran, som varade en bit in på 1700-talet, blev dynastins shiitiska lära också en folklig religion. Majoriteten av Irans befolkning blev troende shiiter, och religionen legitimerade dynastins maktinnehav. Utvecklingen som sådan var inte unik. Den som så önskar kan se uppenbara likheter med hur protestantismen kom att fungera i dåtidens nordvästeuropeiska nationalstater.

Anhängare till shahen på Teherans gator i augusti 1953 under statskuppen mot Mohammad Mosaddeq.

Foto: TT/NTB Bild 1 av 3

Riza Khan, shah av Iran 1925–1941, och sonen Mohammad Riza Pahlavi, shah 1941–1979.

Foto: Ullstein/IBL Bild 2 av 3

Mohammad Mosaddeq talar utanför parlamentsbyggnaden i Teheran, 1951.

Foto: TT Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X