Annons
X
Annons
X

”Rösta nej till EU:s avtal med Kanada”

I skuggan av det mer omdebatterade TTIP-­avtalet med USA har EU förhandlat klart ett omfattande avtal med Kanada som nu ska upp för beslut. Den rapport som Katalys publicerar i dag visar att avtalet kan medföra en mängd risker och leda till att Sverige stäms om vi exempelvis förbjuder vinster i välfärden, skriver debattörerna Daniel Suhonen, Rikard Allvin och Robin Zachari.

Med Ceta-avtalet finns en risk för att Sverige och EU kan stämmas av kana­densiska investerare i de fall vi väljer att lagstifta till skydd för allmänintresset, skriver författarna. På bilden syns Europeiska rådets ord­förande Donald Tusk, Kanadas premiär­minister Justin Trudeau och EU-kommissionens ord­förande Jean-Claude Juncker.
Med Ceta-avtalet finns en risk för att Sverige och EU kan stämmas av kana­densiska investerare i de fall vi väljer att lagstifta till skydd för allmänintresset, skriver författarna. På bilden syns Europeiska rådets ord­förande Donald Tusk, Kanadas premiär­minister Justin Trudeau och EU-kommissionens ord­förande Jean-Claude Juncker. Foto: Olivier Matthys/AP

DEBATT | CETA-AVTALET

Avtalets eventuella ekonomiska fördelar är försvinnande små.

Det var länge sedan handelsavtal var föremål för en så omfattande debatt som nu pågår inom EU. Startskottet var på många sätt protesterna mot Acta-avtalet, ett avtal som kritiserades för att ensidigt stärka rättighetsinnehavares rättigheter utan att tillräckligt skydda medborgerliga rättigheter på internet och livs­nödvändiga generiska läkemedel. Protesterna var effektiva – EU-parlamentet stoppade avtalet sommaren 2012. Att Ceta väcker ett liknande motstånd kunde noteras för ett par veckor sedan när det regionala parlamentet i Vallonien tillfälligt stoppade det första ledet i godkännandeprocessen. 

I Cogito och Katalys rapport om avtalet med USA, TTIP, poängterades hur frihandel som begrepp kommit att användas i debatten om avtalet. Detta trots att TTIP i väldigt liten grad berör klassiska fri­handels­frågor. Samma sak gäller i högsta grad Ceta. Därför måste dessa avtal lyftas bortom en i Sverige närmast avklarad debatt om ”för eller emot” frihandel, och i stället fokusera på avtalens faktiska innehåll.  

Annons
X

För Ceta är i sanning ett kontroversiellt avtal. Vår rapport finner bland annat att:

• De metoder som använts för att utvärdera avtalets ekonomiska konsekvenser har en lång tradition av att överskatta effekterna av liknande avtal. Trots detta är de beräknade ekonomiska vinsterna mycket små, om ens mätbara. Ceta kommer därav inte ­komma i närheten av att motsvara de positiva förväntningar på tillväxt och jobb som nämns i debatten. 

• Trots att avtalet innehåller ett kapitel om fackliga rättigheter präglas det av svepande formuleringar och är, tillsammans med avtalets hållbarhetskapitel, undantaget från alla former av sanktionsmekanismer. Det symboliserar med all önskvärd tydlighet den uppenbara obalans som existerar i Ceta mellan det skydd som föreskrivs investerares rättigheter kontra arbetstagares rättigheter.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Det regulativa samarbetet i Ceta bygger på fri­villig­het och är långt ifrån lika omfattande som dess motsvarighet i TTIP. Samtidigt måste en ovilja att ingå denna form av detaljerat samarbete kring kom­mande lagstiftning uttryckligen motiveras. Erfarenheter från liknande avtal visar att regulativt samarbete tenderar att resultera i att den planerade lagstiftningens effek­ter på handeln får avgörande uppmärksamhet, inte behovet av att uppnå andra samhällsmål. 

    • Ceta innehåller ett långtgående investeringsskydd med en reviderad form av tvistlösningsmekanism som ger kanadensiska investerare möjlighet att stämma Sverige utanför nationella domstolar. Historiskt har liknande system använts av företag som ett verktyg för att underminera och avskräcka från ny lagstiftning som syftar till att skydda folkhälsa, klimat och arbetare. Även om avtalet, både gällande materiella villkor och procedur, på flera sätt innebär en förbättring mot tidigare investeringsavtal innebär avtalets öppna formuleringar att ett oproportionerligt tolkningsutrymme överlämnas till avtalets tvistlösningstribunal. 

    Således finns en risk för att Sverige och EU kan stämmas av kanadensiska investerare i de fall vi väljer att lagstifta till skydd för allmänintresset. Sverige har redan ett 60-tal bilaterala avtal med investeringsskydd i dag, men Ceta täcker investeringsflöden som vida övergår samtliga dessa avtal tillsammans, inte minst då en stor mängd amerikanska företag har verksamhet i Kanada av en storlek som sannolikt innebär att även de skulle omfattas av Cetas inve­sterings­skydd.

    • För första gången använder EU en negativ förteckning över liberaliseringsåtagande av tjänster, vilket medför en starkare avregleringseffekt då liberalisering går från att vara undantag till att bli norm. I kombination med den inlåsningsmekanism (ratchet) avtalet innehåller leder detta till att genomförda avregleringar per automatik införlivas i Ceta såvida inte explicita undantag för dessa sektorer gjorts. Vi har funnit att många av de reservationer som är tänkta att skydda offentliga tjänster inte på ett fullgott sätt garanterar politiskt manöverutrymme och möjligheten att exempelvis, utan att bryta mot avtalet, återkommunalisera verksamheter eller expandera allmännyttiga tjänster som drivs i offentlig regi.

    Sverige är i en global kontext snarast unikt när det gäller avreglering av offentliga tjänster och hur vi valt att tillåta privat kapital att utifrån en vinstmaximeringsprincip operera i äldreomsorg, sjukvård och skola. Ceta är därigenom särskilt allvarligt för Sve­riges del då inget av dessa områden är undantagna från avtalets vagt definierade investeringsskydd. Detta innebär att politiska åtgärder för att åter­reglera dessa områden, exempelvis i form av ett vinstförbud eller begränsning inom vård och skola, skulle kunna resultera i stämningar från kanadensiska investerare eller amerikanska investerare med en omfattande affärsverksamhet i Kanada. 

    Ingenting i avtalet kan formellt frånta Sverige rätten att lagstifta på det vis vi finner mest lämpligt för att uppnå demokratiskt beslutade målsättningar, men det bör inte underskattas hur avtal som Ceta kan försvåra detta arbete. Ceta handlar inte primärt om att förändra det ekonomiskpolitiska systemet, utan om att cementera det. De aktörer som av olika skäl ser ett behov av betydande politiska för­ändringar, exempelvis för att stärka miljöskydd, djurskydd, arbets­tagares rättigheter, konsumentskydd, uppnå ökad likvärdighet i vård, skola och omsorg, eller åtgärder för att möta klimatförändringarna gör rätt i att vara mycket bekymrade för vilka direkta och indirekta effekter Ceta kan medföra.

    Det finns alltid en oenighet kring vad som är den rätta politiska vägen framåt. Men i en tid då avregleringar av välfärdssektorn och utbildningen vållat omfattande debatt, där nya politiska lösningar behövs för att åtgärda klimat- och miljöproblem och där en alltmer orolig omvärld och växande socioekonomiska klyftor påverkar tilltron till samhällsbygget kommer det politiska manöverutrymmet framöver att vara viktigare än någonsin. Att i en sådan tid, ­genom Ceta, stärka den ekonomiska makten på bekost­nad av den politiska förefaller direkt dum­dristigt, inte minst med tanke på att avtalets eventuella ekonomiska fördelar är försvinnande små. 

    Inom kort kommer EU-parlamentet att rösta om Ceta samtidigt som Sveriges regering kommer att lägga fram en proposition om avtalet till riksdagen. Med beaktande av de många risker som vår rapport presenterar uppmanar vi såväl svenska EU-parlamentariker, riksdagsledamöter och den svenska ­regeringen att förkasta avtalet.

    Daniel Suhonen

    chef fackliga idéinstitutet Katalys

    Rikard Allvin

    fristående utredare och rapportförfattare

    Robin Zachari

    chef demokratinätverket Skiftet

    Fotnot: Ceta står för Comprehensive economic and trade agreement

    Daniel Suhonen, Rikard Allvin och Robin Zachari Foto: Sara Appelgren, privat
    Annons

    Med Ceta-avtalet finns en risk för att Sverige och EU kan stämmas av kana­densiska investerare i de fall vi väljer att lagstifta till skydd för allmänintresset, skriver författarna. På bilden syns Europeiska rådets ord­förande Donald Tusk, Kanadas premiär­minister Justin Trudeau och EU-kommissionens ord­förande Jean-Claude Juncker.

    Foto: Olivier Matthys/AP Bild 1 av 2

    Daniel Suhonen, Rikard Allvin och Robin Zachari

    Foto: Sara Appelgren, privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X