Annons

Rosencrantz har fel, kvotering ökar jämställdheten

Jessica Rosencrantz (M) argumenterar den 27/2 på Brännpunkt att kvotering är en kontraproduktiv symbolfråga. Jag delar inte Rosencrantz åsikter. Det skriver Elin Molin, student och ordförande för Socialdemokratiska Ekonomklubben (SEK) på Handelshögskolan i Stockholm.

Publicerad

De flesta är nog överens om att vi har problem med jämställdheten på ledande positioner i samhället. Frågan är vad som är grunden till dessa problem. Jag tror inte att män medvetet missgynnar kvinnor, problemet beror snarare på normer i samhället. Normen är en manlig ledare. Det känns välbekant och tryggt med en man vid rodret, detta trots att forskning visar att män är mer benägna att ta risker än kvinnor. Att vi aldrig har haft en kvinnlig stadsminister är ett tydligt exempel på hur svårt vi har att föreställa oss kvinnor i ledande positioner med stort ansvar. Människor är inte fullt rationella varelser utan styrs i hög grad av samhällets normer.

Så länge vi inte tror att de män som utexamineras är mer kompetenta än sina kvinnliga studiekamrater så leder dessa normer i praktiken till att vi nu kvoterar in män i svenska ledningsgrupper och styrelser. Kvinnor väljs bort eftersom de inte passar in i chefsnormen. Kvotering skulle innebära att man breddar urvalet. Resultatet blir en bättre allokering då vi byter ut de sämre presterande männen mot de högre presterande kvinnorna. Vi skulle alltså få både ett mer jämställt samhälle och en ökad aggregerad kompetens bland våra beslutsfattare. Att kvotering skulle vara kontraproduktivt är därför svårt att argumentera.

Annons
Annons
Annons
Annons