Annons

Anders Melldén:Rosé har blivit det nya livsstilsvinet

Under strecket
Publicerad

I sommar kan svenska vinkonsumenter välja mellan 170 olika roséviner i Systembolagets butiker. Inkluderar vi beställningssortimentet är det totalt runt 330 viner, därtill kan läggas näthandlarnas roséer och vi är uppe i över 400. För 15 år sen var den totala summan under 30, med ett drygt 15-tal i fast sortiment. Då var rosévin simpelt – något en riktig vinälskare aldrig skulle hälla upp. Idag har rosén landat på till och med de mest kräsnas middagsbord.

En vinstil som under flera decennier fick stå ute och frysa i den okreddiga kylan har välkomnats in i värmen från alla håll.

Provenceroséns återtåg för några år sedan startade det hela. Den ljust rosa, torra och friska stilen, med bara någon timmes urlakning av druvskalens färg, har fått kopior i hela världen, samtidigt utmanas den nu av en större variation. På butikshyllor och vinbarer finns naturvinsrosé, pet nat-rosé, fatlagrad rosé och ordentligt mörk rosé. Gemensamt har vinerna att de tas på allvar av både vinmakare och konsumenter. En vinstil som under flera decennier fick stå ute och frysa i den okreddiga kylan har välkomnats in i värmen från alla håll.

Annons
Annons

Varför? Jag tror det handlar om två saker. Rosé är lättdrucket och sprider glada vibbar. Men rosévinets popularitet är också del av en betydligt större trend, nämligen den att vi äter och dricker lättare – försöker ha en hälsosammare livsstil.

På restaurangerna har grönsaker gått från biroll till huvudroll i maträtter som trivs bra ihop med lätta, friska vintyper. Samtidigt måste moderna kryddningar och smaksättningar ges en match, och här har rosén plötsligt fått fylla ett hål som tidigare inte varit lika stort. Rosé har gått från drinkvin till matvin.

En vän bad mig om vintips till sin hemlagade ramen och jag kom på mig själv med att föreslå olika roséviner. En annan vän skulle laga marockanskt och bad mig ta med ett passande vin. Det blev rosé. Modern mat är ofta mindre fet och har inte lika tydlig dominans av köttets proteiner som för några år sedan. Det gör att det kraftiga rödvinet förlorat sin självklarhet som ackompanjemang.

Därför ser jag också hur gränsen mellan rött och rosé suddas ut, särskilt hos den nya generationen vinmakare. Stjärnsommelieren och numera vinmakaren Rajat Parr gör den här våren en rosé av pinot gris med sju dygns skalurlakning. Det är lika mycket som en del rödviner får, men eftersom druvsorten har ganska lite färg i skalen (oftast görs vitt vin av den) så blir vinet djupt rosa och smakrikt. I länder som Spanien, Australien, Kalifornien och Sydafrika – traditionellt kända för fylliga rödviner – möter vi å andra sidan alltfler vinmakare som medvetet gör allt för att få sina rödviner ljusa, lätta och eleganta. Nästan som rosé.

Ja, de som trodde att rosévinets popularitet var en övergående fluga hade helt enkelt fel, och ingen är gladare än jag. För som vinvärlden ser ut idag tillför vinerna variation inte bara i färg utan också i smak. När jag plockar fram grillen i sommar kommer gallret vara lika fyllt av olika grönsaker, som av kött eller fisk. Och vinglaset fyller jag självklart med rosé.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons