Annons
X
Annons
X
Kultur
Krönika

Hynek Pallas: Romernas situation är en europeisk demokratifråga

”I stället för att se grupper som svaga behöver vi se de svaga och skadliga strukturer i våra samhällen som återskapar detta utanförskap.”

När EU-parlamentarikern Soraya Post nyligen lanserade satsningar i unionens arbete mot antiziganism inför den romska nationaldagen som infaller i dag satt jag i ett klipprum på SVT och förberedde ett reportage om romerna i Tjeckien.

Posts ord, och hennes uppmaningar om en övernationell kamp, klingade extra starkt eftersom romernas situation i det lilla centraleuropeiska landet är en osalig sörja av kvävande strukturer. Produkter av en historia som aldrig upprepat sig som fars, bara som tragedi.

Annons
X

På 1920-talet anklagades romerna för kannibalism och tvingades bära ”zigenarlegitimationer”. Dessa underlättade sedan krigets brutala folkmord – aldrig ordentligt utrett, utfört av tjecker likväl som tyskar. De 40 år av kommunism som följde blev en telefonkatalog av elände i syfte att hålla minoriteten som outbildad arbetskraft längst ner i fabriken: tvångsförflyttningar, steriliseringar och assimilering.

De kom ut på andra sidan utan språk och kultur, i ett så pass permanentat utanförskap att få av landets omkring 250 000 romer efter 1989 hade en chans i kapitalismens maratonlopp. Gruppen stod långt från den startlinje som skulle vara lika för alla.

**På romernas **nationaldag är det därför läge att rikta blicken mot de personer som försöker förändra situationen. Och med de medel som bäst hjälper dem. I staden Ostrava, där romer utnyttjades i gruvarbete, finns juristen Magdalena Karváyová som förbereder romska familjer på intagningsproven till bättre skolor. När jag intervjuade henne i vintras hurrade hon över de 40 barn som i fjol hamnat i skolor där eleverna faktiskt kan läsa och skriva när de går ut högstadiet.

På frågan om den viktigaste faktorn bakom deras arbete svarar Karváyová och andra aktivister jag talar med unisont: ”EU”. För unionens ifrågasättande av skolsystemet och dess stöd till oberoende organisationer är det som kan skapa tryck att förändra ingrodd, institutionaliserad diskriminering. Även om det sker med myrsteg.

Men Tjeckiens romer är ett exempel. Deras situation är jävlig – men jävlig på andra vis än för de 10 000 romer som inte har tillgång till dricksvatten i Slovakien. Eller det okända antal som bor på soptippen i Rumänien. Vad som är viktigt att förstå är att romerna överallt, fast på olika vis, setts som anomalier i nationsbyggarprojekt – i folkhem eller i totalitära galenskaper som kommunismen.

Därför har Soraya Post helt rätt: romernas situation är en europeisk demokratifråga – en som måste lösas överstatligt. Så den 8 april 2015 är det på tiden att vi på allvar stärker positiva krafter som Karváyová och hennes europeiska motsvarigheter, och identifierar diskriminerande nationella strukturer.

För det är dessa som gör verklig skada på samhällen – och på människor.

Hynek Pallas är filmkritiker och krönikör i SvD.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X