Annons
X
Annons
X

Romer – en punkt på en checklista

De tiggande romerna på Europas gator har blivit en besvärlig fråga för EU. Samtidigt som många blickar är vända mot länder som Rumänien pågår medlemsförhandlingar med Serbien. Där vittnar romerna om en svårare situation än någonsin. Kan EU-inträdet ändra på det eller kommer Serbien bli EU:s nya Rumänien?

Srđan Kadrić och Sahdna Omerović bor med sonen Kristijan och en av sina döttrar i Belgrads största informella boplats.
Srđan Kadrić och Sahdna Omerović bor med sonen Kristijan och en av sina döttrar i Belgrads största informella boplats. Foto: MIRA HJORT

SVD I BELGRAD

Det är i början på maj och regnet öser ner i Belgrad – men det är ännu bara en föraning om översvämningarna som snart ska drabba Serbien. Borka Vasic står utanför sitt lilla hus i det informella lägret i stadsdelen Belvil, omgiven av hundar och katter som hon tagit hand om efter att deras ägare vräkts. Det är nästan på dagen två år sedan som halva kåkstaden revs och runt 1 000 personer tvingades därifrån.

Ser man sig inte för är det lätt att halka i leran och överallt ligger sopor. Ovanför huvudet dånar ljudet från bilarna på bron. Ibland flyger det stenar.

– Det har varit flera attacker. En gång krossade de fönstren till mitt hus men jag hade gömt mig under bron, berättar Borka Vasic.

Annons
X

Hon har bott i Belvil sedan 2007 och fungerar som en länk mellan de boende och olika organisationer.

– Jag försöker hjälpa folk här, för det här landet gör allt för att motarbeta romer. Jag ser vilka polisen stoppar på gatan för id-kontroll, hur myndigheterna beter sig när vi vill ha medicin. Jag ser hur de beter sig på bageriet när jag vill köpa bröd. Inget tyder på att det blir bättre. Det gör ont.

Borka Vasic får en liten summa socialbidrag varje månad. Den går till mediciner för astma och andra hälsoproblem som hon har fått av att bo i det dragiga huset. Jobb har hon inte haft sedan början på 90-talet då hon arbetade som kokerska. När kriget bröt ut förlorade hon arbetet och sedan dess har diskrimineringen mot romer växt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    80 procent av Serbiens romer är arbetslösa. De flesta försörjer sig på att samla skrot som de säljer vidare. Många saknar dokument och lever i praktiken som statslösa, framför allt de som flydde från Kosovo i slutet på 90-talet.

    Dessutom saknar EU trovärdighet eftersom det finns medlemsstater där situationen är lika illa eller värre.
    Jovana Vukovic

    **Serbien inledde **de formella förhandlingarna om EU-medlemskap tidigare i år. Landet har tagit flera för EU viktiga steg, inte minst mot att normalisera relationerna med Kosovo. Men också när det gäller romerna har EU-processen inneburit en putt i rätt riktning. Åtminstone på pappret.

    – Serbien har antagit handlingsplaner och strategier, men de har inte implementerats. EU bryr sig knappast, romerna är långt ner på dagordningen. Dessutom saknar EU trovärdighet eftersom det finns medlemsstater där situationen är lika illa eller värre, säger Jovana Vukovic på organisationen Regional centre for minority rights.

    Hon får medhåll av Danilo Curcic på organisationen Praxis.

    – Det är svårt att använda medlemsprocessen som ett argument, för den serbiska regeringen kan peka på andra länder och säga men kolla på Rumänien, eller Frankrike eller Ungern. Serbiska politiker gör det ofta, för de ser inte romsk inkludering som något som måste göras för det serbiska samhällets egen skull, utan bara som en punkt på en checklista, säger Danilo Curcic.

    **Några hus från **Borka Vasics bor Srdan Kadric och Sahdna Omerovic med sina två yngsta barn. Sahdna saknar dokument. Fram till förra året hade hon status som kroatisk flykting men den har upphört.

    – Om de upptäcker att jag inte har id kommer de deportera mig till Kroatien och då kommer jag bli förbjuden att återvända till Serbien. Jag försöker undvika polisen, säger hon.

    Familjen tillhörde de som tvingades bort från Belvil för två år sedan. Eftersom Srdan är född i södra Serbien skickades de dit. De hittade varken bostad eller möjlighet att försörja sig, så de återvände till Belgrad

    **Eftersom Belgrads kommun **anser att familjen hör hemma i en annan kommun så får deras barn inte gå i skolan. Eftersom barnen inte går i skolan kommer de snart förlora socialbidraget. Och snart måste de ge sig av igen. Resten av boplatsen ska rivas och ge plats för en väg. De andra hushållen har blivit lovade sociallägenheter.

    – Antagligen flyttar vi till en annan boplats, som vi tror inte kommer rivas på ett tag. Så har det varit i 20 år nu. Vi flyttar från plats till plats, säger Sahdna. Hennes blick är tung av sorg.

    25 mil söderut, i Serbiens tredje största stad Nis, trampar tvååriga Suncica Pasic runt på en leksaksbil på gårdsplanen till ett nedlagt lager. Hon föddes en vecka efter att hon och hennes familj tillsammans med 10 andra familjer placerades här av myndigheterna efter att de vräkts från Belvil. I början hade de varken rinnande vatten eller elektricitet. Nu finns vatten i en slang vid den enda toaletten, ett smutsigt bås i ett hörn där råttorna ofta kommer upp ur avloppet.
    – Jag blev biten i näsan av en råtta häromnatten, berättar Fetija Ametovic, den lilla flickans gammelmormor.

    Hon har Hepatit C och tuberkolos och är nästan helt blind. Medicinerna har hon inte råd med. Lagerbyggnaden är full av mögel och en kvinna dog av de svåra förhållandena efter att de kommit dit. Från början var det sagt att det skulle bli en kortsiktig lösning. Nu har det gått över ett år sedan de senast hörde något.

    – De lever i ständig rädsla för att de inte vet hur länge de får stanna, men kommunen hävdar att de är Belgrads ansvar, säger Marija Demic på organisationen European roma rights centre.

    Hon är själv rom och smärtsamt medveten om diskrimineringen. Men hon hoppas att EU-processen kan innebära något positivt.

    – EU lär sig av sina misstag. Jag är inte säker på att man kommer att tillåta samma sak hända med Serbien som med Rumänien och Bulgarien. Om Serbien ska bli medlem i EU kommer man behöva förändra en massa saker, säger hon.

    Men mesthoppas hon kanske på EU är för att hon inte ser några andra alternativ.

    – Det kan inte bli värre än det är nu, vi har nått den absoluta botten. Folk är fullkomligt utmattade. Vi har varit igenom ett helvete de senaste 20 åren, så det måste bli bättre. Är det realistiskt? Det vet jag inte. Det är jag inte alls säker på. Vi romer är så många år efter, på alla områden.

    Annons
    Annons
    X

    Srđan Kadrić och Sahdna Omerović bor med sonen Kristijan och en av sina döttrar i Belgrads största informella boplats.

    Foto: MIRA HJORT Bild 1 av 2

    Borka Vasić säger att hon trots en svår situation har det bättre än många andra eftersom hon lever ensam.

    Foto: MIRA HJORT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X