X
Annons
X
Recension

Romeo och Juliet Romeo och Juliet som nutida gängdrama

Shakespeare har spelats mer än 20 år på en gräsplätt mellan Vadstenas unika, gamla medeltida byggnader. Just den här kvällen vill dock tekniken inte spela med.

Wayra Monasterio och Nemanja Stojanovic med statister. Foto: Patrik Persson
Läs mer om Scensommaren 2017

Det är ironiskt, egentligen. Den intima gräsplätten mellan Bjälbopalatset och Birgittakyrkan är ett akustiskt under. Vadstenaensemblen behöver inga mikrofoner. Det är bara att spela som man alltid gjort, med knappt någon scenografi och med en blandning av professionella aktörer och lokala amatörer. Ett orgelackord tränger ur kyrkan, en svala far över publiken. Här regerar det självklart enkla.

Här spelas sommartid Shakespearepjäser sedan två decennier. "Romeo och Juliet" är pjäsvalet 2017. Regissören Johanna Lazcano – som själv spelat här under flera år – har förlagt handlingen till i dag, förtydligat hur två gäng slåss mot varandra. Hon gör, om man så vill, en talad version av "West Side story – den populära 50-talsmusikalen som ju bygger på Shakespeares kärlekstragedi om hur våldsam gruppmentalitet, social identitet och ett slags hederskultur slår hänsynslöst mot individen.

Wayra Monasterio och Nemanja Stojanovic med statister.

Foto: Patrik Persson Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X