Annons

Romeo och JuliaRomeo och Julia som samtida bildkavalkad

Åke Lundqvist som Amman är ”en riktig finfin krutmormor”. Här med Gizem Erdogan som Julia i ”Romeo och Julia”.
Åke Lundqvist som Amman är ”en riktig finfin krutmormor”. Här med Gizem Erdogan som Julia i ”Romeo och Julia”. Foto: Petra Hellberg

Linus Tunström har skapat en ung och effektivt visuell tolkning av Shakespeares ”Romeo och Julia”. Det är lätt att tycka om dess charmiga lekfullhet och förtröstan på skådespelarna men speltemperaturen faller ibland rejält, skriver Lars Ring.

Under strecket
Publicerad

Gizem Erdogan och Daniel Nyström som det unga kärleksparet i ”Romeo och Julia”.

Foto: Petra Hellberg Bild 1 av 1

Kärlek är en bångstyrig rosa boll. Gigantisk men lätt som helium studsar den på tonårshjärtan. Den får unga par att kikna, av skratt och lycka över att lyftas från grubbleri och ensamhet, till att bli ett jubel. Den bollen rullar nu på stora scenen, på Kulturhuset Stadsteatern.

Linus Tunström har skapat en ung, mycket effektivt visuell tolkning av Shakespeares klassiska ”Romeo och Julia”. Han väljer att stryka ner och ta bort onödiga roller, och skapar istället ett slags stort upplagt kammarspel. Ett rum målat rött och grått kan delas och snurras. En ljusramp till fond blir lätt en stjärnhimmel vid behov. Den välkända balkongen är helt borta, ingenting häftar vid tid eller ort. Den stora dominanten är sexualiteten – som hela tiden slår över till våld. Var det ena slutar och det andra börjar är ofta omöjligt att säga.

Annons
Annons
Annons