Romantisk återupprättelse

Prerafaeliternas verk har på senare år främst setts som romantiskt krimskrams. Men det brittiska brödraskapet, som i mitten av 1800-talet vände sig mot sin samtid för att söka sanningen i tidig ­renässanskonst, tog sitt kall på fullaste allvar. För fotografen Tom Hunter är samtid och historia ett.

Under strecket
Publicerad
Överst John Everett Millias Ofelia från 1851. Därunder fotografen Tom Hunters nytolkning från 2000, ”Vägen hem”.

Överst John Everett Millias Ofelia från 1851. Därunder fotografen Tom Hunters nytolkning från 2000, ”Vägen hem”.

Foto: TOM HUNTER
Annons

I september 1848 samlades en grupp unga män i Bloomsbury i London för att starta det prerafaelitiska brödraskapet. William Holman Hunt, John Everett Millais och Dante Gabriel Rossetti var ledande i gruppen, som till en början hölls hemlig.

De hade tröttnat på den rådande konstsynen som de lärt sig på Royal Academy of art. Med ungdomlig iver såg de därför till att bryta sig loss från samtida ideal i ett försök att ge konsten ”högre syften”. Genom att frottera sig med de eviga frågorna som kärlek, passion, liv och död tyckte man sig hitta ett nytt allvar och att ”sanningen” fanns i den medeltida konsten, den som skapats före den italienske mästaren Rafael (1483-1520). Därav rörelsens svåruttalade namn – Prerafaeliter.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons