Annons

Maria Wahlström:Romanens dagböcker fångar själen

Det finns knappast någon litterär form som är mer välbekant än dagboken. Tack vare ett nyvaknat intresse för psykologi fick ”dagboksromanen” som litterär genre ett uppsving runt förra sekelskiftet. En genre som föregick berättartekniker som den inre monologen.

Publicerad

Temat i maj månads nummer av den franskspråkiga tidskriften Magazine littéraire behandlar ”jaget” (Les écritures du Moi): på vilket sätt detta jag framställts i litteraturen genom tiderna och hur syftet med att lyfta fram den egna identiteten skiftat. Från Augustinus ”Bekännelser” (ca 400 e Kr; som öppnade vägen för det subjektiva litterära uttrycket, liksom för introspektion) över Rousseaus ”Bekännelser” (1700-tal) till postmodernister såsom Alain Robbe-Grillets ”Romanesques” (tre volymer mellan 1985-1994) och Claude Simons ”Les Georgiques” (1981), där det själsliga avtäckandet återspeglas såväl i texten som genom den litterära form berättelsen stöpts i. För självbiografin (det sammanfattande begreppet för samtliga här nämnda verk) kan uppdelningen i olika typer, mycket förenklat, sägas vara bipolär med autobiografi och autofiktion som motpoler. I autobiografin låter författaren den fiktiva figuren stå som garant för återgivandet av verkliga händelser; autofiktion innebär att verkliga personer får liv genom alltigenom påhittade eller tillyxade verkliga händelser. Ur litteraturhistorisk synvinkel kan man nog påstå att utvecklingen är att likna vid en frivol pendelrörelse mellan de två formerna, snarare än en stabil förflyttning från den ena polen till den andra.

Dagboken, med sin hävdvunna självbiografiska fond, står i nära förbindelse med ovan nämnda typ av litteratur. I en understreckare den 4 maj presenterade Jesper Högström en ”dagbok av dagboksanteckningar” av mer eller mindre kända dagboksskrivande personer (”The Assassins's Cloak. An Anthology of the World's Greatest Diarists”), och menade att ingen form av litteratur innefattar ett så adekvat närmande mellan människa och litteratur som just dagboksformen. Jag skulle vilja tillägga: när det gäller dagböcker finns det, förutom brev, ingen litterär form som är mer välbekant för allmänheten.

Annons
Annons
Annons
Annons