Roligt bryderi med svärta
Portal 2 utspelar sig i Aperture Sciences forskningsanläggning, där en märkligt historia långsamt blottläggs medan man pusslar sig från rum till rum.
Mer av en bra grej är oftast angenämt. Och att kalla Portal för en bra grej är en grov underdrift. Portal var inte bara en samling briljanta rumsliga pussel inlemmade i ett ovanligt snyggt manus. En viktig del av Portals storhet var att man under resans gång bröt sig ur spelets ram, tog sig in bakom kulisserna och angrep själva maskineriet bakom spelet – däribland den sadistiska artificiella intelligensen Glados.
Fundamenten är desamma i Portal 2. Som den mänskliga labbråttan Chell irrar man omkring i Aperture Sciences vidsträckta forskningsanläggning, och med portalverktyget öppnar man blå och gula portaler på rummens väggar, golv och tak. Går man in genom den blå portalen kommer man ut ur den gula med bibehållen hastighet, och vice versa. Så snart man hoppat in genom väggen, fallit ner från taket, under fallet lagt en ny portal på golvet och sedan slungats ut ur portalen man först gick in genom, så inser man att den enkla portalmekanismen kan sätta myror i huvudet på den bäste.