Annons

Rodney Crowell tar vännerna till hjälp

Trots att Rodney Crowell skrivit låtar åt några av Nashvilles mest kända artister gillar han inte begreppet country. Och trots en i många avseenden lysande solokarriär menar han att det är först på de två senaste skivorna och nya The Outsider som han hittat rätt.

Under strecket
Publicerad

Rodney Crowell på Hotell Sheraton när han besökte Stockholm förra året.

Rodney Crowell på Hotell Sheraton när han besökte Stockholm förra året.

Rodney Crowell på Hotell Sheraton när han besökte Stockholm förra året.
Rodney Crowell på Hotell Sheraton när han besökte Stockholm förra året.

– The Houston Kid, Fate‘s right hand och The Outsider är mina bästa plattor. Visst skrev jag bra låtar tidigare, men skivorna som helhet var inte lika bra förr. Det som skiljer är att nu bryr jag mig bara om innehållet. De här skivorna handlar om mitt liv och min filosofi. Jag har helt slutat bry mig om vad som fungerar på radio eller om det finns några hitsinglar, konstaterar Rodney Crowell torrt.
Vi sitter bakom Atlantis-tältet på Hultsfredsfestivalen. Crowell borde kanske göra sig klar för sin spelning som ska starta inom en knapp timme. Men han har mycket på hjärtat och är noga med förklara varför The Outsider är hans argaste skiva under 2000-talet.
– Jag turnerade i Europa en stor del av förra året när det var val i USA. Och distansen till mitt hemland gjorde många saker mycket tydliga. Så jag skrev och skrev. Utan det perspektivet hade kanske inte låtar som The Obscenity prayer, The Outsider och Don‘t get me started kommit till. Det handlar om USA:s enorma girighet och dess religiösa fanatiker. Så länge USA tillåts lägga sig i andra länders politik och inte tvingas skriva under Kyotoavtalet berörs hela världen av det som händer i Amerika.

Annons
Annons
Annons