Annons
X
Annons
X

Rockström: MP vet att risken är stor att det inte fungerar

Kända miljöprofessorn Johan Rockström dömer ut brunkol som en väldigt föråldrad energikälla, vars skitiga luft ger hälsofarliga konsekvenser. När Vattenfall nu fått godkänt att sälja ut sin tyska brunkolsdrift, sänder Sverige ut fel signaler till världen om kolets framtid. Att köpa utsläppsrätter riskerar också att bli ett dyrt slag i luften, säger Rockström.

Vattenfall säljer tyska brunkolen
"Jag har stor sympati för Lövins intentioner. Men hon vet säkert att risken är stor att det inte kommer att fungera," säger professor Johan Rockström, här tillsammans med klimatminister Isabella Lövin (MP) tidigare i år.
"Jag har stor sympati för Lövins intentioner. Men hon vet säkert att risken är stor att det inte kommer att fungera," säger professor Johan Rockström, här tillsammans med klimatminister Isabella Lövin (MP) tidigare i år. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Brunkol har varit en avgörande energikälla ända sedan den industriella revolutionen i Storbritannien. I takt med att den moderna världen utvecklades utvanns även naturgas och olja och de tre kom sedermera att utgöra världens största fossila energikällor. Men i dag har kolen ingen framtid, i synnerhet inte brunkolet. Det menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap, som i fjol påminde Sverige om det akuta läget för klimatet i ett populärt avsnitt av P1:s Sommar.

Hur man än vänder och vrider på det tyder allt på att EPH är en cynisk kortsiktig finansaktör som överhuvudtaget inte bryr sig om klimat eller jobb

– Kol är den sämsta av alla fossila energikällor, och just brunkol är en av de mest ineffektiva av alla typer av kolutvinning, både ur en energi- och ekonomisynpunkt. Dessutom utvinns kolet i stora öppna gruvor vilket förstör vår natur i en enorm skala och bidrar med klimatgaser och skitig luft som medför stora hälsoproblem, säger han.

Annons
X

Medan många forskare förutspått att olja och naturgas riskerar att ta slut inom en snar framtid, är kolet en oändlig resurs, menar han.

– Om världen menar att på allvar upprätthålla Parisavtalet att fasa ut fossila bränslen och begränsa temperaturhöjningen till under två grader Celsius, är uppgiften nummer ett att fasa ut kol omedelbart, säger Rockström.

Han är, liksom många andra, orolig för att Sverige sänder fel signaler till hela världen när regeringen nu beslutat att godkänna Vattenfalls försäljning av tyska brunkolsverksamheten till EPH.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Sverige och Tyskland är världens bästa elever i klimatklassen. Men om de inte kan eller orkar ta Parisavtalet på allvar kan det på lång sikt tolkas som ett grönt ljus för andra länder med höga utsläpp att fortsätta med brunkol, säger professorn.

    Affären riskerar också att få negativa konsekvenser på kort sikt om Sverige inte anser sig ta större ansvar när brunkolsverksamheten inte längre ligger i svenska händer.

    – Ta ett klassiskt exempel. En anledning till att växthusgaserna ökar är att Sverige fortsätter konsumera importerade produkter från Kina. Har vi ansvar för det? Självklart. Man kan inte bara kapa bort det som händer innanför Sveriges gränser och tro att det kommer att lösa problemen. Så tänker vi inte inom finans-, eller kommunikationsfrågor. Där är vi plötsligt en del av omvärlden.

    Jag har stor sympati för Lövins intentioner. Men hon vet säkert att risken är stor att det inte kommer att fungera

    Att köparen EPH betraktar brunkolsverksamheten som lönsamt, visar att de satsar högt på att EU och resten av världen inte kommer att ta Parisavtalet på allvar, säger Rockström.

    – Hur man än vänder och vrider på det tyder allt på att EPH är en cynisk kortsiktig finansaktör som överhuvudtaget inte bryr sig om klimat eller jobb. Det är etiskt oacceptabelt. Det är också osjyst av Sverige att inte erkänna och vara tydliga med att Tyskland driver en av världens mest ambitiösa klimatpolitiska agendor, Energiwende, vilket innebär att kolet i svenskt ägo faktiskt innebär en ansvarsfull utfasning, eftersom det är det som Tyskland kräver.

    Som plåster på såren efter EPH-affären, meddelade bland annat miljöpartiets språkrör Isabella Lövin att regeringen ska föregå med gott exempel i EU:s utsläppshandelssystem. Det gör de genom att köpa upp och annullera utsläppsrätter för över sex miljarder kronor under åren 2018–2040. Men att tro att det kommer att ge någon sorts dominoeffekt på andra länder är en utopisk tanke, menar Rockström.

    – Jag har stor sympati för Lövins intentioner. Men hon vet säkert att risken är stor att det inte kommer att fungera. Tvärtom. Skattebetalarnas sex miljarder kommer att hamna i händer på fossila energiaktörer. Med tanke på att de här utsläppsrätterna bara utgör någon procent av det överskott som finns, ett överskott som dessutom växer i takt med att förnybar energi växer, riskerar det att bli ett dyrt slag i luften.

    Ett bättre alternativ vore om Sverige och Tyskland blev partners och sjösatte en gemensam avvecklingsplan, som kunde visa världens första storskaliga exempel på hur man fasar ut brunkolet.

    – Om man hade lagt de sex miljarderna på en gemensamt fond mellan Sverige och Tyskland hade man kunnat göra Brandenburg till ett Silicon Valley för bland annat bränsleceller och nästa generations biodiesel för transportsystem. Det hade blivit världens vackraste och viktigaste signal från två föredömen i klimatfrågan, säger Rockström.

    Annons
    Annons
    X

    "Jag har stor sympati för Lövins intentioner. Men hon vet säkert att risken är stor att det inte kommer att fungera," säger professor Johan Rockström, här tillsammans med klimatminister Isabella Lövin (MP) tidigare i år.

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X