Annons

Robert Hårdh: Nu tystas de sista fria rösterna i Ryssland

Ryska makthavare har tagit kriget mot yttrandefriheten in på den digitala arenan. Genom lagstiftning och arméer av nättroll tystas de få oberoende röster som finns kvar i landet. Omvärlden måste reagera och öka stödet till ryska människorättsförsvarare, skriver Robert Hårdh, chef för Civil Rights Defenders.

Under strecket
Publicerad

Samtal i Ryssland förs numera säkrast i den lilla världen, som här i midnattsmässa i S.t Petersburg på första maj.

Foto: Dmitri Lovetsky / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1

Samtal i Ryssland förs numera säkrast i den lilla världen, som här i midnattsmässa i S.t Petersburg på första maj.

Foto: Dmitri Lovetsky / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
Samtal i Ryssland förs numera säkrast i den lilla världen, som här i midnattsmässa i S.t Petersburg på första maj.
Samtal i Ryssland förs numera säkrast i den lilla världen, som här i midnattsmässa i S.t Petersburg på första maj. Foto: Dmitri Lovetsky / TT NYHETSBYRÅN

Sedan Vladimir Putin återvände till makten 2012 har situationen för mänskliga rättigheter kraftigt förvärrats i Ryssland. Redan under Putins tidigare period som president 2000-2008 var yttrandefriheten i Ryssland mycket begränsad. Från 2012 har greppet i landet hårdnat. Människorättsförsvarare, regimkritiker och de få oberoende medier som finns kvar utsätts löpande för trakasserier, förtal och förtryck genom en alltmer repressiv lagstiftning.

Ryska myndigheter har introducerat lagstiftning som ger statsapparaten ökade möjligheter till juridiska trakasserier av regimkritiker. Samtidigt pågår en förtalskampanj i statskontrollerade medier där de som vågar kritisera ryska myndigheters roll både inom och utanför landets gränser (Ukraina, Syrien) kallas för förrädare.

Annons
Annons

Flera internationella aktörer drar tillbaka sitt stöd till ryska människorättsförsvarare och oberoende organisationer. Internationella organisationer som arbetar i landet hotas av lagstiftning som stämplar både inhemska och internationella organisationer som ”utländska agenter”, vilket kan innebära höga böter och framtvingad stängning av verksamhet. Ryska människorättsförsvarare vädjar till omvärlden att istället för att ge upp och dra tillbaka stöd borde stödet till oberoende röster i Ryssland öka för att motverka den pågående negativa utvecklingen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

”Ni överger oss i en tid när situationen dramatiskt förvärras. Varför? Utländska givarorganisationer utan kontor och anställda i Ryssland hotas inte av den nya lagstiftningen. Det är vi – era ryska partnerorganisationer och kollegor – som tar riskerna. Vi är inte rädda för någon, men vi behöver ert stöd för att fortsätta kampen för mänskliga rättigheter”, säger en av de människorättsförsvarare som Civil Rights Defenders intervjuat.

Tillgången till internet har ökat snabbt i Ryssland på kort tid, från två procent av befolkningen med internetåtkomst 2000 till 60 procent 2014. I takt med att internet blir alltmer lättillgängligt för en majoritet av den ryska befolkningen arbetar ryska myndigheter allt hårdare med att begränsa friheten på nätet.

Några av de juridiska hindren för frihet till information på nätet utgörs av rysk lagstiftning som tillämpas godtyckligt av myndigheter på olika nivåer. Domstolar och statliga myndigheter har getts tillåtelse att utan varning blockera hemsidor om de exempelvis innehåller pornografiskt material, strider mot upphovsrättsliga regler, uppmanar till självmord eller användande av droger, förespråkar extremism eller uppmanar till aktiviteter som inte har tillstånd – som en demonstration utan tillstånd av korrekt myndighet eller institution. Denna breda lagstiftning utnyttjas av myndigheter på olika nivåer för att stänga ned hemsidor som av olika anledningar irriterar makthavare.

Annons
Annons

När Putin kom tillbaka till makten 2012 återinfördes en förtalslagstiftning bara två år efter att den hade tagits bort. Hur den hårdare lagstiftningen kan användas blev tydligt i samband med rättegången i december 2015 mot vänsteraktivisten Darya Polyudova som dömdes för att ha publicerat uttalanden online som ”Inget krig i Ukraina, men revolution i Ryssland”. Polyudova dömdes till två års fängelse för sina uttalanden som bedömdes av domstolen som extremistiska och separatistiska.

Hot om åtal leder ofta till självcensur. Chefredaktören på den populära nyhetsportalen Lenta tvingades avgå som följd av hot om åtal på grund av publiceringar som inte mottogs väl av makthavare. En oberoende journalist som Civil Rights Defenders talat med berättar: ”Jag är inte förvånad om antalet fysiska attacker och hot mot oss journalister faktiskt har minskat den senaste tiden. Det är mycket lättare för myndigheterna att helt enkelt tysta oss genom att skrämma våra chefer så att de måste avskeda oss”.

I september 2015 trädde ytterligare en ny lag i kraft i Ryssland som tvingar internetföretag att lagra medborgares personuppgifter på ryska servrar. Lagen ökar risken för statlig övervakning. I januari 2016 introducerades ytterligare lagstiftning baserad på rekommendationer från Europadomstolen. Men ryska myndigheter utelämnade flera viktiga detaljer i lagstiftningen som genom sin nuvarande utformning istället kan användas för att ta bort publikationer på internet med exempelvis anklagelser om korruption och andra maktövertramp av myndighetsutövare.

Annons
Annons

Dessutom har den ryska, statliga propagandamaskinen i flera fall använt sig av så kallade nättroll, personer som mot betalning sprider falsk information på nätet genom koordinerade smutskampanjer av människorättsförsvarare som kontinuerligt anges som förrädare och utländska spioner. Det finns starka indikationer på att inflytandet av denna typ av statlig propaganda har fått stort inflyttande och genomslagskraft bland den ryska allmänheten. Förtroendet för oberoende medier och människorättsförsvarare har effektivt underminerats. De som kämpar för andras rätt till yttrandefrihet har ifrågasätts så kraftigt och effektivt att de alienerats från den allmänhet som de vill försvara.

Den nya lagstiftningen och den godtyckliga tillämpningen kränker mänskliga rättigheter som är skyddade både enligt den ryska konstitutionen och enligt internationellt bindande konventioner som Ryssland åtagit sig att följa. EU, internationella människorättsorganisationer och privata aktörer som investerar i Ryssland måste följa utvecklingen nära och möta hoten mot yttrandefrihet och inskränkningar av mänskliga rättigheter.

ROBERT HÅRDH är chef för MR-organisationen Civil Rights Defenders. Texten bygger på dess nyligen publicerade rapport Putting the Lid on Freedom of Expression in Russia.

Redaktionens lästips! Civil Rights Defenders ordförande Benedicte Berner skrev i vintras på Säkerhetsrådet ett inlägg om faran för övergrepp mot personlig integritet i kampen mot terrorismen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons