Annons

”Riv upp den djupt orättvisa gymnasielagen”

Foto: Janerik Henriksson/TT

Asylärenden bör inte bedömas utifrån kriterierna i den nya gymnasielagen. Elevernas skolgång är långt ifrån likvärdig vilket leder till stor orättvisa, skriver flera debattörer.

Publicerad

Vårterminen närmar sig sitt slut och de elever som lämnar grundskolan ska få betyg och besked om den kommande höstens gymnasiestudier. För en grupp elever är dessa besked livsavgörande: de elever som fyller 20 år i år och omfattas av den nya gymnasielagen och som behöver gymnasiestudier eller fast anställning för att få förlängt uppehållstillstånd.

Kritiken mot den nya gymnasielagen har varit omfattande. I praktiken innebär den att unga människors kognitiva förmågor och andra individuella faktorer som påverkar möjligheter att lyckas i skolan avgör asylärenden – ett slags IQ-test för uppehållstillstånd. Lagen innebär att ungdomar som sökt asyl som ensamkommande barn men fått avslag på asylansökan kan få förlängda uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. För att lyckas komma in på ett nationellt gymnasieprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen för yrkesprogram och tolv godkända betyg för högskoleförberedande program. Att som nyanländ elev klara detta på kort tid är mycket svårt. Vissa av dem har kommit till Sverige utan skolerfarenhet och utan att kunna läsa och skriva sitt eget språk. De har kämpat med att lära sig de nya språken svenska och engelska liksom andra ämnen. Osäkerheten i asylprocessen har gjort att många haft svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Många har förlorat familjemedlemmar och lever med personliga trauman från krig och övergrepp. Under hösten och vintern rapporterades dessutom om bostadskaos och hemlöshet bland denna redan utsatta grupp unga.

Annons
Annons
Annons
Annons