Annons
X
Annons
X

”Risken att åka fast väldigt liten”

Risken att åka fast för att ha hotat eller kränkt någon på nätet är väldigt liten, och det kan påverka hur vi ser på brotten, tror Mårten Schultz, professor i civilrätt. Både han och kammaråklagare Helene Gestrin ser stora luckor i lagen. Nästan alla ärenden Helene Gestrin får in om ärekränkning har ägt rum på nätet.

NÄTHATET

Hot och kränkningar på nätet är vardag för en del människor som syns mycket i media eller gör sin röst hörd genom sociala medier. Kammaråklagare Helene Gestrin säger att hon märkt av en ökning av nätrelaterade ärenden, framför allt när det gäller ofredanden, förtal och förolämpningar.

– De allra flesta ärenden jag får in som handlar om ärekränkning, det vill säga förtal och förolämpningar, gäller saker som hänt på nätet. När det gäller olaga hot är det inte lika många som är nätrelaterade, där sker de flesta öga mot öga, säger Helene Gestrin till SvD.

Enligt Mårten Schultz är det väldigt ovanligt att kränkningar eller hot som förmedlats via nätet leder till åtal.

Annons
X

Det är naturligtvis ett problem att människor kan bryta mot lagen utan att det finns risk att åka fast.
Mårten Schultz

– Det är naturligtvis ett problem att människor kan bryta mot lagen utan att det finns risk att åka fast. Det är generellt för alla rättsstater att brott inte ska kunna begås utan att man riskerar straff. Sen finns upprättelsesidan, att ansvarsutkrävandet är en viktig process för brottsoffret, säger Mårten Schultz.

Han tror att den minimala risken att lagföras för till exempel hot eller kränkningar på nätet påverkar hur samhället ser på brotten.

– Jag utgår från att det påverkar människors beteenden ibland, när man funderar över om man ska våga eller inte våga skicka ett mejl.

En orsak till att det är svårt att klara upp vissa nätbrott är att det kan vara svårt att binda någon vid brottet, eftersom det finns flera sätt att hålla sig anonym på nätet.

Ett annat problem är att juridiken inte är helt justerad efter internet. Ett exempel är att förtal inte går under allmänt åtal, vilket innebär att åklagare inte ska utreda det. Vill man gå till domstol får man själv driva processen.

Mårten Schultz tror att ett sätt att få bukt med nätkränkningar är att ändra reglerna så att förtal införlivas under allmänt åtal. Också Helene Gestrin tror att en sådan lagändring skulle underlätta.

– Nu ska vi inte utreda förtalsanmälningar. En ändring till allmänt åtal skulle innebära att vi är skyldiga att utreda, säger Helene Gestrin.

Hon menar att det enligt lagen inte spelar roll om ett brott begås på nätet eller någon annanstans, men att för brottsoffren och gärningsmän kan arenan där brottet äger rum spela stor roll.

– Det man tydligt ser är att folk beter sig på ett sätt på nätet som man inte gör öga mot öga. Man säger fulare saker och beter sig på ett sämre sätt än de flesta skulle göra om de möter en individ i verkligheten. Och de förtal, förolämpningar och hot som sker på nätet får en mycket större spridning än de fått annars, vilket gör att känslan av utsatthet hos målsägaren blir så mycket större. Fler kan se det, och en person som beter sig illa kan trigga andra personer, säger Helene Gestrin.

Hon anser att det vore bra om lagstiftarna gick igenom lagarna kring förtal, förolämpning och hot för att se om de kan anpassas bättre till nätet.

Mårten Schultz menar också att det kan vara så att det som många uppfattar som kränkningar på nätet hamnar mellan två stolar.

– Om man skriver ”jag tycker att du borde bli våldtagen, din hora” så hotar man inte personen eftersom man inte skriver att man ska göra något. Men det är inte säkert att det är ärekränkning heller, säger Mårten Schultz.

Många andra länder har försökt lösa problemen genom olika former av samarbete mellan staten och stora sociala forum på nätet, till exempel Facebook, Twitter och olika bloggplattformer. Då kan man få nätföretagen att bli bättre på att snabbt rensa upp och sätta stopp om kommentarerna kan vara brottsliga .

– En effekt skulle kunna bli att man främjar bättre självsanering, speciellt om det finns en bakomliggande risk för sanktioner om staten kan hjälpa människor som råkat illa ut, säger Mårten Schultz.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för? quiz.svd.se V 39 | Vad heter den omstridda boken? quiz.svd.se V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren? quiz.svd.se
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X