Annons

Emma Frans:Riskabelt att dra slutsatser i det här tidiga skedet

Akutmottagningen vid Södertälje sjukhus 12 april. I ett tält utanför sjukhuset separerar man patienter med feber och luftvägssymptom från andra patienter.
Akutmottagningen vid Södertälje sjukhus 12 april. I ett tält utanför sjukhuset separerar man patienter med feber och luftvägssymptom från andra patienter. Foto: Pontus Lundahl/TT

Att jämföra olika länders statistik över döda är svårt eftersom det finns skillnader hur covid-19-relaterade dödsfall definieras. Först i efterhand kommer vi möjligtvis att kunna se hur olika länders strategier fungerade.

Under strecket
Publicerad

Den svenska strategin för att hantera spridningen av covid-19 har på sistone fått utstå hård kritik. Många pekar på Sveriges relativt sett höga antal döda, och jämfört med våra grannländer har Sverige en högre dödlighet. Andra menar dock att en jämförelse mellan olika länders dödstal är som att jämföra äpplen och päron, eftersom antalet covid-19-relaterade dödsfall definieras och rapporteras olika i olika länder.

Statistik över antalet covid-19-fall i Sverige, inklusive antalet dödsfall, uppdateras dagligen på Folkhälsomyndighetens hemsida. Folkhälsomyndigheten är noga med att poängtera att det finns en viss fördröjning i rapportering och att antalet döda en viss dag justeras i efterhand. Särskilt tydligt kan man se en fördröjning i rapporteringen av dödsfall som sker på helgerna.

Andra statistikkällor, som till exempel Worldometer, tar inte hänsyn till detta, och beskriver därmed inte antalet döda per dag utan antalet rapporterade fall per dag. 

Den svenska statistiken visar också antalet personer med bekräftad covid-19 som avlidit, oavsett om det var den yttersta dödsorsaken. Skillnader i hur covid-19-relaterade dödsfall definieras i olika länder kan bidra till äpple-päron-problematiken.

Annons
Annons

En kartläggning som Sveriges Radio Ekot gjort visar också på skillnader i hur myndigheter i olika länder rapporterar sina dödsfall beroende på var de skedde.

I många länder bygger rapporteringen i huvudsak på dödsfall som inträffat på sjukhus. Andelen som dör på äldreboenden saknas därför ofta i statistiken, trots att de representerar en stor andel av dödsfallen.

Sverige hör till de länder som rapporterar in dödsfall även från äldreboenden, och statistiken visar att i Stockholm skedde en tredjedel, enligt Ekot, av dödsfallen, veckan före påsk, på äldreboenden. Om vi, i likhet med vissa andra länder, inte rapporterat in dessa siffror hade alltså antalet svenska dödsfall varit betydligt lägre.

Den här typen av skillnader mellan länder skulle kunna förklara en stor del av skillnaden i antalet rapporterade dödsfall mellan grannländerna Nederländerna och Belgien.

I nuläget är det också svårt att dra slutsatser utifrån dödsstatistiken eftersom olika länder befinner sig i olika faser.

Enligt siffror från Johns Hopkins-universitetet har Belgien ungefär dubbelt så många rapporterade dödsfall per capita som Nederländerna. I Belgien sker nästan hälften av de rapporterade dödsfallen på äldreboenden, men i Nederländerna har denna typ av dödsfall hittills inte räknats med i samma omfattning 

I nuläget är det också svårt att dra slutsatser utifrån dödsstatistiken eftersom olika länder befinner sig i olika faser.

Vissa länder som fördröjt effekterna av smittspridningen med hjälp av drastiska åtgärder riskerar också en kraftig ökning i antalet döda när restriktionerna väl lättas. Det är först i ett senare stadium som vi verkligen kommer att kunna se hur dödligheten i olika länder påverkats av covid-19-pandemin.

Att i detta tidiga skede dra slutsatser utifrån skillnader i antalet dödsfall i olika länder må vara lockande, men det är tyvärr riskabelt med tanke på skillnader i olika länders rapportering. Dessutom befinner vi oss i ett tidigt skeende av något som kan komma att påverka människors hälsa på lång sikt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons