Annons
X
Annons
X

Rimligt skilja på islamofobi och islamkritik

SPRÅKSPALTEN

Att ideologiska och politiska meningsmotsättningar går över i diskussion om ord är inte ovanligt. Ett exempel är den senaste tidens debatt om islamofobi, den etablerade benämningen på fördomar mot islam och diskriminering av muslimer. Fobi betyder ursprungligen ångestfylld tvångsföreställning. Vi har det i psykologiska tillstånd som klaustrofobi och agorafobi. I islamofobi, liksom i homofobi, motvilja mot homosexuella, används fobi i överförd betydelse – det handlar inte om diagnoser, utan om en rädsla som ofta tar sig uttryck i avsky. Samtidigt antyder ordformen att båda är vanföreställningar. Man kan också tänka sig att såväl islamofobi som homofobi kan botas, eller i alla fall övervinnas.

I debatten om islamofobi finns röster som menar att ordet används om för mycket, även om sådant som snarare är saklig kritik mot islam. De som hävdar detta brukar föredra ord som islamkritik. Och visst är det rimligt att skilja mellan ogrundad avsky, islamofobi, och välgrundad kritik, islamkritik. Problemet är att det ofta är svårt att avgöra var gränsen går, och att den ena parten sällan gör samma bedömning som den andra. Orden blir slagträn, snarare än användbara termer.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Denna kamp om språket handlar om rätten att värdera och sätta normen. Islamofobi är starkt negativt laddat, precis som främlingsfientlighet och rasism. Dessa ord är närmast omöjliga att använda sakligt. De blir skällsord, som de beskyllda värjer sig mot. I denna process lanseras alternativa ord, vi kan kalla dem motord, vars funktion är att omdefiniera stigmatiserade ståndpunkter till något annat – som inte är islamofobi, främlingsfientlighet eller rasism. Sverigedemokraterna har arbetat aktivt för att etablera ordet invandringskritisk. Samtidigt passar de på att kasta tillbaka -fientlig genom det nya skällsordet mot motståndarna: Sverigefientlig.

    Annons
    X

    **Kritik och kritisk **är positivt laddade ord med förankring i demokrati och referenser till vetenskap och kulturjournalistik. Problemet med motord som islamkritik är att även de kommer att användas för brett, och innefatta sådant som nog trots allt är fördomar. Språket blir opålitligt, och sällan har det varit så viktigt att skärskåda värderingarna bakom orden.

    Anna-Malin Karlsson är professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X