Recension

Tiotusen fotspår och andra dikterRikt urval ur sagolik produktion

Den koreanske diktaren Ko Un har som projekt att skildra alla de människor han konfronterats med under sitt dramatiska liv som munk, fängslad aktivist och poet. Lidandet är påtagligt, men det finns också plats för förtröstan. Ko Un har en sällsynt förmåga att tala till sina läsare.

Under strecket
Publicerad
Annons

Det hade suttit bra med ett Nobelpris för den sydkoreanske poeten Ko Un, om det nu inte vore för att den outgrundliga Svenska Akademien hade bestämt sig för att bojkotta poesin. Som det nu är får vi glädja oss åt att Ko Un ändå är relativt väl företrädd på svenska. Efter förlaget Heidruns urval av hans zendikter för några år sen ger Atlantis nu ut en fyllig volym där tyngdpunkten ligger på det som kanske är Ko Uns huvudarbete: det pågående diktprojektet Tiotusen fotspår. Ko Un är en diktare med sällsynt förmåga att tala till sina läsare. Hos honom kombineras ett rikt och gripande stoff med suveränt poetiskt handlag - ja, man får faktiskt en bild av det även i översättning - och medvetenhet om den egna traditionen med en allmänmänsklig tematik.
När det gäller den sagolikt produktive, nu drygt 70-årige Ko Un måste man genast reservera sig för det representativa i varje urval. Ko Uns
samlade verk är det största bokprojekt som någonsin sett dagens ljus i Korea. Bara ”Tiotusen fotspår” är planerad att omfatta fyratusen dikter, varav över hälften redan utgivits i 25 volymer. Därtill andra dikter, romaner, essäer, recensioner...
Ko Uns diktade värld bygger i hög grad på hans dramatiska liv. Starkt präglad av den japanska ockupationens och det påföljande Koreakrigets lidanden blev han buddhistmunk och tillbringade 50-talet i kloster. Mot slutet av decenniet debuterade han som poet och lämnade klosterlivet. Under 60-talet levde han ett disharmoniskt bohemliv som kulminerade i ett självmordsförsök 1970. Under de två följande decennierna blev han som både poet och aktivist förespråkare för demokratirörelsen i den benhårda militärdiktaturen Sydkorea, fängslades upprepade gånger och utsattes för tortyr. Från och med 90-talets demokratisering har hans rykte som poet varit i ständigt stigande både hemma och i västvärlden. Själv har han bland annat engagerat sig för ett närmande mellan de två
koreanska staterna.

”Tiotusen fotspår” fick sin början då Ko Un i tidigt 80-tal var fängslad och hölls i en mörk isoleringscell under regelbunden tortyr. Han lade då upp planerna för ett verk som i diktform skulle skildra alla de människor han konfronterats med under sitt liv. Här förekommer både samtida och historiska gestalter och dessutom ett myller av djur ur människornas närhet. I det urval Inja Han och Carola Hermelin gjort ligger tyngdpunkten på tiden för författarens barndom. Fokus är starkt inriktat på den japanska ockupationen och de namnlösa lidanden som också många civila personer utsattes för. Också det påföljande inbördeskriget förekommer i många dikter.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons