Annons

Carina Burman:Riksherren som skrev lantbrukspoesi

Johan Gabriel Oxenstiernas diktcykel ”Skördarne” skildrar äldre ­tiders jordbruk bättre och njutbarare än någon lärobok. Nu finns den gustavianske ämbetsmannens nationalistiskt färgade dikter – där han drömmer sig tillbaka till det enkla lantlivet – i nyutgåva.

Publicerad
Johan Gabriel Oxenstierna (1750–1818), porträtt av Ulrika Pasch.
Johan Gabriel Oxenstierna (1750–1818), porträtt av Ulrika Pasch. Foto: Statens porträttsamling

Vad är ett namn? ”Det, som ros vi ­kalla, / med annat namn dock lika ljuvligt doftar”, säger Shakespeares Julia sedan hon förälskat sig i ärkefienden. Ändå bedöms människor ständigt efter sina namn – på gott och på ont. Poeten Johan Gabriel Oxenstierna (1750–1818) hade fördelen att tillhöra en av Sveriges äldsta ätter, men nackdelen att alltid förknippas med sin stormaktstida släkting Axel Oxenstierna. Gustav III älskade tanken på en följd av stora Gustaver, där han själv var den tredje (och kanske den störste). För att fullkomna likheten med Gustav II Adolf ville han ha en Oxenstierna vid sin sida – men Johan Gabriel Oxenstierna var ingen dådkraftig rikskansler utan en känslig poet, som helst hade suttit hemma på sin sörmländska gård och luktat på poesins blomster.

Johan Gabriel Oxenstierna (1750–1818), porträtt av Ulrika Pasch.

Foto: Statens porträttsamling Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons