Annons
X
Annons
X

Riksdagen röstade för efter hård debatt

EU:s nya fördrag röstades igenom med 243 röster för. 39 röstade nej. 13 avstod från att rösta. Kollektivavtalen och den svenska modellen stod i fokus när riksdagen debatterade förslaget på torsdagen.

Kollektivavtalen och den svenska modellen stod i fokus när riksdagen debatterade EU:s nya fördrag. Nej-sägarna menade att fördraget innebär att makt överflyttas till EU, ja-sägarna att demokratin stärks. Debatten pågick till sent på torsdagskvällen.

De flesta som deltog i maratondebatten i riksdagen var överens om att EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, inte har med de svenska kollektivavtalen att göra. Men de hamnade ändå i debattens fokus.

De tre oppositionspartierna uttryckte oro för kollektivavtalens status efter den så kallade Lavaldomen.

Annons
X

Socialdemokraternas gruppledare, Sven-Erik Österberg, menade att Lissabonfördraget visserligen inte handlar om avtalen, men enligt honom känner svenskarna oro för vad domen innebär för den svenska modellen. Därför borde regeringen i EU-sammanhang tydligt markera sitt stöd för modellen.

Göran Lennmarker (m), ordförande i utrikesutskottet, förklarade varför han inte nämnde kollektivavtalsmodellen:

– Det är en annan fråga som inte har med Lissabonfördraget att göra. Det är därför jag inte tog upp den.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Fem partier var överens om att riksdagen skulle ratificera Lissabonfördraget. Två, v och mp, var emot. V försökte få till stånd en så kallad vilandeförklaring, vilket betyder att behandlingen skulle skjutas upp ett år.

    Argumenten från ja-sägarna handlade till stora delar om att fördraget bland annat gör EU:s arbete effektivare, underlättar utvidgningen av unionen, ger Sverige större möjligheter att på­verka och stärker demokratin.

    – Den som väljer att rösta nej, säger ja till Nice-fördraget. Det innebär att Sverige skulle förlora mest i inflytande i förhållande till sin storlek, sade EU-minister Cecilia Malmström (fp).

    Nej-sägarnas främsta argument var att fördraget innebär en maktöverföring till EU, att EU blir en superstat och att det nu är rätt tillfälle att kräva ett juridiskt bindande undantag som skyddar de svenska kollektivavtalen.

    – Det här är den överlägset största maktförskjutningen sedan vi gick med i EU, sade Hans Linde (v) och liknade fördraget vid ”Frankensteins monster”.

    Även bland ja-partierna fanns ledamöter som menade att ett godkännande av fördraget innebär en väsentlig överlåtelse av makt till EU. Moderaten Anne-Marie Pålsson var en av dem. Hon menade att beslutet skulle fattas som ett grundlagsbeslut: alltså två beslut med mellanliggande val.

    – Ibland måste man följa det som man tror är rätt och riktigt. I dag kan jag inte följa den moderata linjen, deklarerade hon.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X