Annons

Lena Kåreland:Revolten följde Kerstin Thorvall genom livet

TROTS. ”Jag kan inte leva utan det förbjudna”, skrev Kerstin Thorvall och banade väg för 70-talets bekännelselitteratur. Som författare kännetecknas hon av hettan och normbrotten, men också av en bredd som gjort henne svårplacerad. Lena Kåreland minns en modig röst.

Uppdaterad
Publicerad
Kerstin Thorvall 1925-2010
Kerstin Thorvall 1925-2010 Foto: SCANPIX

Kerstin Thorvall var alltid i takt med tiden eller snarare lite före den. Hon banade väg för den så kallade bekännelseromanen på 1970-talet, och hon var tidigt ute med att kritisera det alltför idylliska i barnlitteraturen, särskilt idealiseringen av traditionella familjemönster. ”Bor alla barnboksförfattare i Tomtebolandet?” löd den fråga hon provokativt ställde i en artikel i Expressen 1965. Den artikeln blev inledningen till en mer könsmedveten granskning av barnlitteraturen. Och det finns skäl att uppmärksamma att den skrevs tre år innan Gunila Ambjörnsson kom ut med sin omtalade debattbok ”Skräpkultur åt barnen” (1968), som var ett samlat angrepp på samtidens kulturutbud för barn. Ambjörnsson kritiserade den svenska barnboken för att vara slätstruken och torftig och inte spegla dagens samhälle med dess problem och konflikter. På liknande sätt hade Thorvall i sin artikel efterlyst böcker som skildrade det moderna samhället med alla dess förändringar. Hon kom också själv att vara en av dem som med sina böcker bidrog till barnlitteraturens nya inriktning på 1960- och 70-talen.

Kerstin Thorvall 1925-2010

Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons