Annons
X
Annons
X
Världen
Kommentar

Tomas Lundin: Revolt i öst: Merkels öppna gränser är ”självmord”

Flyktingkrisen har svetsat samman de så kallade Visegradländerna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern som alla enas i kampen mot Angela Merkels öppna gränser. På ett toppmöte på måndagen stod skärpta gränskontroller i fokus.

(uppdaterad)
Flykten till Europa
Foto: Boris Grdanoski / AP

PRAG. Slovakiens premiärminister Robert Fico beskriver dagens flyktingpolitik som ”rituellt självmord”. Tjeckiens president Miloš Zeman varnar för jihadister och hävdar att muslimer är ”praktiskt taget omöjliga att integrera. Samma tongångar dominerar också i Polen och Ungern.

Öppen främlingsfientlighet, rädsla och hämningslös populism sätter sin prägel på debatten i de fyra tidigare kommuniststaterna som 1991 bildade den så kallade Visegradgruppen.

Samtidigt är det många i Västeuropa som gnuggar händerna av förtjusning när öst- och centraleuropéer kräver hårdare kontroller och motsätter sig flyktingkvoter som bestäms i Bryssel. Då slipper man själv exponera sig.

Annons
X

Större delen av EU-länderna är i dag övertygade om att flyktingströmmarna måste kontrolleras. I första hand gäller det att återställa ordningen i asylpolitiken, främst Dublinavtalet som innebär att asyl ska sökas i det första EU-landet. Denna regel är satt ut spel sedan förra året då Tyskland öppnade sina gränser för sammanlagt över en miljon flyktingar.

Så länge vi inte har en gemensam europeisk strategi är det legitimt att stater utmed Balkanrutten skyddar sina gränser.

Men det rör sig också om att försvara egna nationella intressen. Ungern har satt upp taggtråd och elektronisk övervakning och har till Makedonien levererat 10 000 rullar taggtråd och 16 000 betongpålar för att snabbt kunna täppa till nålsögat mellan Grekland och västra Balkan.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Så länge vi inte har en gemensam europeisk strategi är det legitimt att stater utmed Balkanrutten skyddar sina gränser, förklarade inför toppmötet i Prag den slovakiske utrikesministern Miroslaw Lajcek. Och vi hjälper dem.

    Foto: Boris Grdanoski / AP

    Planen hotar att flytta EU:s Schengengräns norrut och i praktiken utesluta Grekland ur det gränslösa Schengenområdet. Men det rör sig också om en revolt mot Angela Merkel som under eurokrisen var EU:s oomstridda ledare, men i dag står allt mer isolerad i Europa.

    Hennes strategi går ut på att lösa krisen med hjälp av Turkiet. Men än så länge finns planen bara på pappret och flyktingströmmen via Grekland fortsätter oförminskat. Sedan början av året har över 84 000 flyktingar anlänt till EU. 410 har drunknat på flykten över medelhavet.

    I Polen talar regeringspolitiker om en hotande förlust av europeiska värden och europeisk identitet.

    Flera av Visegradländerna som nu vägrar att ta emot asylsökande som ska fördelas av EU har lång erfarenhet av att ta emot och integrera migranter, framför allt från Ukraina men också från Balkan och från Vietnam. Däremot finns det öppet motstånd mot muslimer. I Polen talar regeringspolitiker om en hotande förlust av europeiska värden och europeisk identitet.

    Samtidigt har flyktingkrisen blivit ammunition i den inrikespolitiska maktspelet, framför allt i Slovakien som går till val den 5 mars. ”2016 är året då EU övervinner migrationskrisen – eller går under”, varnar premiärminister Robert Fico i valrörelsen.

    Strax efter det slovakiska valet går den 13 mars tre tyska delstater till val. Också där domineras valrörelsen av flyktingfrågan. Med högerpopulistiska AfD på frammarsch i samtliga opinionsmätningar och med växande kritik i de egna leden blir detta Angela Merkels verkliga eldprov – förlorar hon där är maktens erosion ett faktum.

    Annons
    Foto: Boris Grdanoski / AP Bild 1 av 2
    Foto: Boris Grdanoski / AP Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X