Annons
X
Annons
X
Kultur
Recension

Rent hus med gamla könsroller

HANDBOK Ambitionen att skapa den demokratiska kärnfamiljen, där båda föräldrarna har stimulerande jobb och god kontakt med barnen, är det inget fel på. De 25 tipsen för att nå dit är också bra, men ­Paulina Helgeson har stora problem med hur budskapet förs fram.

Hur mår egentligen feminismen? Givetvis varierar svaret beroende på vem man frågar, men nu verkar dessutom själva frågan vara lite extra intressant. I årets första nummer av Arena finns en stor enkät om varför det är så tyst om feminismen och P1:s Nya vågen hakade på med en diskussion om vad som egentligen hänt, och varför. Och apropå frågor, skall man se utgivningen av en fluffig handbok i praktisk jämställdhet som ett tecken på friskhet eller förfall?

Rebecka Edgren Aldén och
Tinni Ernsjöö Rappe vill med
Skriet från kärnfamiljen handfast komma tillrätta med ojämlikheter och dammiga könsroller. I ett antal kapitel visar de den svenska mamman som en åsna galopperande mellan mängder av hötappar, klämd mellan krav på inte bara perfekta barn, hem och sexliv utan också på karriär, självförverkligande och egentid. Skalar man bort alla de livsstilskrav som verkar vara så viktiga för 00-talets kvinnor så landar det ändå i den gamla konflikten mellan familj och jobb, en konflikt som är betydligt mer påtaglig för kvinnor än för män.

Det är kvinnorna som fastnar i deltidsfällan, som är familjens projektledare, som blir hårdare dömda om de sätter jobbet före familjen och som har skulden som normaltillstånd. Men författarna menar att nu är det dags att ta tag i problemet. Lösningen heter jämställdhet, en bristvara även i de förhållanden som på ytan framstår som idealiska. Bokens sista kapitel består av en 25-punktslista med tips på hur man kan leva jämställt i vardagen, alltifrån att dela föräldraledigheten och vabbandet rätt av, till att konsumera mindre och släppa skulden.

Annons
X

Grov förenkling, javisst, men samtidigt också konkreta och vettiga uppmaningar.

Hela läsningen präglas av ett tillstånd av ambivalens, instämmande och avståndstagande går hand i hand, trots att jag inte har några som helst invändningar mot grundbudskapet. Vilken feminist, eller vilken normalt funtad person som helst för den delen, kan ha något att invända emot riktig jämlikhet både i hemmet och på arbetsplatsen, större medvetenhet om hur vi låter gamla könsroller styra våra liv och en ökad insikt om köns- och maktstrukturer?

Men varför då detta avståndstagande som gnager i magen? Kanske är det känslan av att mycket i boken hör hemma bakom det vita, urbana medelklass-staket som i sig utgör ett slags begränsning. Kanske det flåsiga tonfallet, och det faktum att drygt 200 sidor frigolitlätt veckotidningsprosa blir ganska påfrestande. Kanske intrycket av att författarna bara problematiserar precis så långt som de behöver och inte en centimeter längre.

Kanske också känslan av misstänksamhet som uppstår när argumenten bottnas i att jämställdhet enligt den återgivna statistiken i själva verket leder till stabilare relationer, färre skilsmässor och lyckligare par. Alltså är jämställdhet inte bara ideologiskt och principiellt viktigt, utan också, om man läser mellan raderna, det bästa sättet att förverkliga den etablerade romantiska bilden av det lyckligt monogama paret med harmoniska barn. Pimpa kärnfamiljen med jämställdhet så kan alla få allt.

Detta sagt, så hoppar tankarna tillbaka som en stålfjäder till utgångsläget. Faktum kvarstår, jag har inte minsta invändning mot jämställdhet i kärnfamiljen, tvärtom. Sättet budskapet framförs på, däremot, är en annan sak. Exempelvis borde det räcka med konstaterandet att ”jämställdhet inte är någon enkel lösning”. Förtydligandet ”inte the easy way to happiness, liksom” blir bara pinsamt, och den formuleringen är bara en av flera kalkoner.

”Skriet från kärnfamiljen” föder som sagt en märklig känsla av både instämmande och avståndstagande. Den är inte någon livsomstörtande feministbibel, utan en handbok i gör det själv-jämställdhet. Som handbok betraktad är den dock betydligt mer angelägen än de flesta andra sådana som produceras och köps.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X