Annons

Anders Bergman:Renässansfeministen som vägrade tiga och le

Laura Cereta (1469–1499).
Laura Cereta (1469–1499).

Laura ­Cereta var en av de första att kalla sig själv författarinna. I 1400-talets Italien skrev hon ett av historiens dittills mest välformulerade försvar för kvinnors och mäns jämbördiga intellektuella begåvning.

Publicerad

Laura Cereta var en tandlös änka på 18 år – alltså en helt vanlig italienska för ett halvt årtusende sedan. Men det var då hon gjorde något högst ovanligt: hon offentliggjorde sin brevställning och realiserade därmed sin gamla dröm att bli författarinna. Hon använde den sällsynta femininumformen scriptrix om sig själv. Kanske var hon den första att kalla sig så, i en tid som kände få andra sorters kvinnor än hustrun, änkan och jungfrun.

Moralfilosofi var ämnet hon ville skriva om, precis som samtidens manliga lärdomsgiganter, renässanshumanisterna. Men först var hon tvungen att bemöta de otaliga ifrågasättanden som berodde på att hon var en kvinna på en manlig arena. Det är hennes försvar för kvinnors och mäns jämbördiga intellektuella begåvning som gör henne intressant för eftervärlden, men nog undrar man också vad hon hade skrivit ifall hon fått slå ut i blom som filosof. Tyvärr hann hon inte så långt. Hon dog 30 år gammal – inte heller det ovanligt dåförtiden. 

Annons
Annons
Annons