Annons
X
Annons
X

Religionskritiker ofta främlingsfientliga

Kopplingen mellan religionskritiker och främlingsfientlighet debatteras allt mer. Nu visar vetenskapliga studier att det bland svenska folket finns en koppling mellan och negativa attityder till islam och främlingsfientlighet. Det skriver Magnus Hagevi, docent i statsvetenskap.

I den allmänna debatten har förbundet Humanisterna relaterats till fenomenet religionskritik och främlingsfientlighet. På Svenska Dagbladets Brännpunkt (23/10) har Malin Jonason – som hoppat av från förbundet Humanisterna – jämfört förbundets religionskritik med främlingsfientlighet och intolerans. På DN debatt (11/9) har etikforskaren Elisabeth Gerle länkat förbundet Humanisternas och Sverigedemokraternas renhetsideal om ett enhetssamhälle till varandra.

Trots den aktuella debatten har förvånansvärt lite kraft ägnats åt vetenskapliga studier av religionskritiker. Först nu presenteras en vetenskaplig studie av religionskritik bland svenska folket. Detta görs av Surveyinstitutet på Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar som genomfört Survey 2009, en vetenskaplig frågeundersökning av ett representativt urval av svenska befolkningen mellan 15–85 år.

I Survey 2009 har de svarande kunnat reagera på sex skäl till att vara kritisk till religion: scientistisk, behovsorienterad, sekulärhumanistisk, socialistisk, xenofobisk och fritänkande religionskritik. I tabellen nedan redovisas frågeformuleringen som undersöker förekomsten av dessa typer av religionskritik samt i vad mån svenska folket instämmer i påståendena.

Annons
X

En stor del av svenska folket är religionskritiska. Men stödet varierar för olika former av religionskritik. Den form av religionskritik som får starkast stöd är xenofobisk. Nästan två tredjedelar av svenska befolkningen instämmer helt eller delvis med påståendet att religiösa problem ökar med ökad invandring. Nästan varannan svensk hyser fritänkande religionskritik. Fyra av tio ger stöd åt behovsmässig och sekulärhumanistisk religionskritik. Lägst stöd får scientistisk och socialistisk religionskritik. Den marxistiska idén om religion som ett opium för folket har således inget starkt stöd bland svenska folket.

I Survey 2009 kan religionskritiska attityder jämföras med ställningstagande i olika sakfrågor. Som väntat är religionskritiker bland dem som i störst utsträckning vill minska religionens roll i samhället. I debatter där religionskritiker deltar är det vanligt att associera religionskritik med frågor knutna till olika former av etik och värden. Det är därför överraskande att svenska religionskritiker – oavsett vilken typ av religionskritik som undersöks – visar upp ganska svaga eller statistiskt osäkra samband med frågor som rör homosexuellas rättigheter, fri abort, jämställdhet och andra värderingsfrågor. Endast i frågan om dödshjälp finns det ett klart starkare stöd bland religionskritiker än bland övriga svenskar.

Istället tenderar sambandet mellan religionskritik och främlingsfientliga åsikter att vara starkare. Naturligtvis gäller det speciellt personer med xenofobisk religionskritik, men även andra former av religionskritik tenderar att vara negativt inställda till ett mångkulturellt samhälle, fri arbetskraftsinvandring och invandrares religionsfrihet. Dessutom tenderar personer som ställer sig bakom de olika formerna av religionskritik att vara positivt inställda till att begränsa flyktingmottagande och byggande av moskéer. Till detta kommer att många religionskritiker tycker att det är bra att sänka biståndet till fattiga länder.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Surveyinstitutets undersökning visar att det är viktigt att studera religionskritiker. I samband med den kampanj som förbundet Humanisterna lanserade 2009 – ”Gud finns nog inte” – kom kritik för att budskapet skulle kunna ge bränsle åt främlingsfientliga föreställningar (se t ex SvD 29/6 2009). Företrädare för förbundet Humanisterna bedyrade motsatsen och ställde sig frågande till sådana beskyllningar (se t ex SvD 2/7 2009).

    Ett resultat i den nu presenterade studien är att xenofobisk religionskritik har en stor plats i den svenska befolkningen. Även annan religionskritik är associerad med främlingsfientliga åsikter hos det svenska folket. Detta är något att beakta i debatten om religion, speciellt när religion kritiseras.

    MAGNUS HAGEVI

    docent i statsvetenskap, ledare för Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X