Annons
X
Annons
X

Linda Nordlund: Religion på arbetsplatsen skapar friktion

Debatten om samvetsfrihet
Barnmorskan Ellinor Grimmark och hennes juridiska ombud Ruth Nordström efter att Grimmark förlorat i Arbetsdomstolen.
Barnmorskan Ellinor Grimmark och hennes juridiska ombud Ruth Nordström efter att Grimmark förlorat i Arbetsdomstolen. Foto: Jonas Ekstr ömer/TT

Barnmorskan som hävdade att samvetet förbjöd henne att delta vid abortvård, ge ut dagen-efter-piller eller sätta in preventivmedelsspiral har förlorat i Arbetsdomstolen. Det var varken diskriminering mot hennes kristna tro eller samvetsfrihet att Region Jönköping nekade henne anställning vid flera kvinnokliniker år 2014.

Arbetsdomstolen konstaterar att regionens krav på att alla barnmorskor vid kvinnokliniken ska kunna utföra alla arbetsuppgifter ”framstår som neutralt men kan komma att särskilt missgynna personer med viss religion”. Men Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som barnmorskan åberopat, sätter inte samvetsfriheten framför alla andra rättigheter. Om det är nödvändigt att inskränka samvetsfriheten ”i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter” är det inte diskriminering att göra så.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Patientens rättigheter måste väga tyngre än personalens. En sjuksköterska som söker anställning kan välja en lång rad arbetsplatser där hon inte ställs inför situationen att hjälpa till vid en medicinsk abort eller sätta in en kopparspiral. Men en kvinna som blivit oplanerat gravid och vill göra abort, har ofta kort om tid att få den vård hon behöver. Gränsen för tidig medicinsk abort går vid nionde graviditetsveckan, och gränsen för abort utan särskilt tillstånd från socialstyrelsen vid vecka 18. En graviditet kan upptäckas sent, och om kvinnan ska hinna få rådgivning, möta en läkare och barnmorska, och sedan få behandling är vårdens väntetider en helt central faktor för hennes möjligheter att få abort.

    Annons
    X

    Om vårdpersonalen kan vägra att utföra vissa arbetsuppgifter – trots att de framgick av arbetsbeskrivningen redan vid anställning – ökar risken för att personalbrist leder till försämrad tillgång till vård. När det handlar om aborter kan fördröjningar leda till att kvinnan inte längre kan välja en tidig medicinsk abort, som är skonsammare för henne eftersom det inte krävs något kirurgiskt ingrepp och själva aborten kan utföras i hemmet. Därmed skulle samvetsfrihet för barnmorskor innebära en förhöjd risk att patienters rättigheter kränks.

    Frågan är egentligen större än det enskilda fallet. I vågskålen ligger hur vårt samhälle ska se på religiösa rättigheter. Om kristna barnmorskor har rätt till anställning, trots att de vägrar utföra aborter, torde detsamma gälla manlig vårdpersonal som på grund av sin muslimska tro inte vill behandla kvinnliga patienter i enrum.

    I en uppmärksammad dom från EU-domstolen slogs nyligen fast att ett belgiskt företag inte diskriminerat när de sade upp en anställd som krävde att få bära slöja. Varför? Därför att företaget hade en neutral policy som gällde alla anställda: ingen tilläts bära religiösa, politiska eller filosofiska symboler på arbetsplatsen. Om företag kan besluta om arbetskläder, såsom uniform eller profilkläder, är det rimligt att de kan ställa krav även på smycken eller religiösa plagg.

    Sverige är ett rekordsekulärt samhälle, en extrempunkt i World Values Survey. Det är inte konstigt att religiösa krav på arbetsplatser skapar friktion. Det borde dock kunna lösas. Den som har specifika, religiösa krav på omgivningen kan avstå ifrån att söka sig till arbetsplatser där detta medför problem. I utbyte bör arbetsgivare underlätta där de kan, som att tillåta långärmade engångsrockar för vårdpersonal som inte vill bära kortärmat eller anpassa arbetsuppgifterna om det fungerar med schemaläggningen. Det vore det vuxna sättet att hantera frågan.

    Annons

    Barnmorskan Ellinor Grimmark och hennes juridiska ombud Ruth Nordström efter att Grimmark förlorat i Arbetsdomstolen.

    Foto: Jonas Ekstr ömer/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X