Peder Thalén:Relativismen biter endast på ismernas värld

All sanning undermineras inte av den historiska relativitet som mycket tänkande uppvisar. Vad som främst drabbas är de olika åskådningar och ideologier som genom sin abstrakta natur redan har en bristande verklighetskontakt.

Under strecket
Publicerad
Annons

På 50- och 60-talen uppstod det en högkonjunktur för ismer i vårt land. På den kulturella arenan tävlade marxism, humanism, positivism, existentialism, ateism, naturalism, scientism och så vidare om uppmärksamheten. En hel litteraturgenre skapades vid denna tid, så kallad livsåskådningslitteratur, som skulle hjälpa människor att välja i det stora utbudet. Titlar som ”Att välja ståndpunkt” lockade läsare. De flesta av ismerna var inte nya. Många härrörde från 1800-talet och några var betydligt äldre än så. Vad som var nytt var kultursituationen. Kristendomen hade mist sin andliga särställning och plötsligt fanns det en ”fri marknad” för olika tankeriktningar. En ny känsla av valfrihet infann sig bland intellektuella. Ett populärt alternativ bland de mer sofistikerade var dock att deklarera att man inte trodde på någonting alls. Man bekände sig med stort engagemang till nihilismen – tron att det inte finns några absoluta sanningar eller värden.

Högkonjunktur brukar betyda inflation och så har det också varit i ismernas värld. Den första ismvågen var behäftad med absoluthetsanspråk och hade påfallande intoleranta drag. Huvudalternativ som positivism eller andra former av sekulariserad vetenskapstro uppfattades av ledande tänkare som intellektuellt överlägsna. Men redan i slutet av 60-talet, samtidigt med positivismens tillbakagång, börjar det ske en uppluckring av sådana anspråk. Med vilken rätt kunde en ism sägas vara bättre än en annan? En attityd som ”tro på allt” eller ”allt är lika sant” börjar nu bli ett lika gångbart credo som det tidigare ”tro på ingenting” eller ”tro på det”. Kulturklimatet svänger med andra ord från andligt översitteri till överdriven tolerans och relativism. Behovet av litteratur som vägleder människorna i ismernas djungel avtar eftersom valet mellan dem blir en fråga om tycke och smak och inte om vad som är sant.

Annons
Annons
Annons