Annons
X
Annons
X

Rektor: Kriminella elever måste kunna stoppas

Lärandet blir lidande när skolan ställs inför kriminella elever. Ingen myndighet kan sätta stopp för högaktivt ­kriminella ungdomar och dessa avvisar ofta både skolans och socialtjänstens stöd, skriver Jan Jönsson, rektor och liberal politiker.

Debatten om kriminalitet
Alla våra elever – även högaktivt kriminella – behöver mycket kärlek och omsorg. Men skolans uppdrag är lärande, inte behandlande, skriver rektor Jan Jönsson.
Alla våra elever – även högaktivt kriminella – behöver mycket kärlek och omsorg. Men skolans uppdrag är lärande, inte behandlande, skriver rektor Jan Jönsson. Foto: Jessica Gow/TT (Arkiv), privat

DEBATT | KRIMINALITET

Social oro och grov brottslighet i utsatta områden är en plåga för invånarna och en tuff utmaning för polisen, men ställer också skolorna inför svårigheter. För bland delaktiga elever finns högaktivt kriminella ungdomar som förmår skapa stor oro på skolan och drar till sig obehöriga besökare med kriminell agenda. Skolan är den enda samhällsaktör som varje dag måste hantera de situa­tioner som uppkommer. Det är skolor som behö­ver ha fullt fokus på elevernas kunskaper och värdegrund inför framtiden, men i stället får ägna energi åt att hantera social oro. Lärare får bevaka entréer i stället för att ge god undervisning. Allt ­oftare rapporteras om skolor som tvingas ta in väktare på grund av droghandel eller våld.

Det är rektor som ansvarar för elevernas och personalens trygghet. Genom att snabbt vidta åtgärder, konsekvent anmäla våld och misstänkt drogmissbruk, samarbeta med föräldrar och arbeta med förebyggande program, går det att skapa en trygg skolmiljö. Men högaktivt kriminella ung­domar avvisar ofta både skolans och socialtjänstens stöd.

Rektorer i grundskolan kan stänga av elever, i en vecka, maximalt vid två tillfällen per kalenderår. ­Eleven kan också flyttas, förutsatt att det finns ­någon ­annan skola som vill ta emot en högaktivt kriminell elev. Men rektors beslut får bara effekt om det också går att hålla eleven borta från skol­området. Är det ­elever från andra skolor som skapar oron, återstår polishämtning. Polisen har svårt att arbeta effektivt, eftersom det är socialtjänsten som vidtar åtgärder för unga under 18 år. Socialtjänsten arbetar dock med frivillighet som grund och omhänder­taganden görs först när situationen blivit extrem. 

Annons
X

Det räcker med en högaktivt kriminell ungdom för att snabbt dra med sig fler.

Eftersom ingen myndighet kan sätta stopp för en högaktivt kriminell ungdom, kan den unge härja fritt under många år. Under den tiden får elever och personal förhålla sig bäst de kan. Vuxna som lämnat skoltiden bakom sig kan välja sin umgängeskrets. Men elever kan inte välja sina skolkamrater. Ofta är det de unga som redan befinner sig i risk­zonen som drabbas värst, både av hot och våld och av att dras in i kriminalitet. Det räcker med en högaktivt kriminell ungdom för att snabbt dra med sig fler. Särskilt påtaglig blir denna smittoeffekt i utsatta områden, med högre andel individer med sårbarhet för att utveckla riskbeteende. Stenkastning, upplopp och gängskjutningar kommer ur detta. 

De flesta elever drabbas inte av våldet, utan av att lärandet blir lidande. Men ingen har tid att vänta på att andra elever ska lugna sig. Elevernas skoltid är här och nu och de har rätt att förverkliga sina livsdrömmar. Inte heller de högaktivt kriminella ­eleverna har tid att vänta på att någon sätter stopp. Både skolor och socialtjänst behöver därför ges effek­tivare redskap. 

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Med kuratorsteam, bestående av tre eller fler kura­torer, kan skolor med större kraft och snabbhet agera när oro blossar upp. Genom att ge rektorer bättre möjligheter att besluta om fullvärdig enskild undervisning, inte bara enstaka timmar med outbildade assistenter, kan drivande elever fråntas makten över sina skolkamrater.

    Socialtjänsten behöver kunna agera mer kraftfullt. I dag står valet mellan antingen frivillighet ­eller omhändertagande enligt LVU, lagen om vård av unga. Något mellanting finns inte. Att socialtjänsten i det längsta drar sig för att omhänderta unga beror på att framtidsprognosen efter behandlingsperioden är dålig. LVU bör därför ses över så att möjligheten till tvång successivt kan utökas allt efter­som den unges beteende blir mer oroande. Åtgärderna kan innefatta vitesföreläggande av familjer som inte kommer på möten, polishämtning till drogtest och skjuts hem efter bestämda tider eller placering på skola med behandling, oavsett den unges eller föräldrarnas inställning.

    Även möjligheten till institutionsplacering behöver utökas. Beslut ska kunna grundas i en samhällsstrategisk bedömning. Att placera en högaktivt kriminell ungdom på institution kan rädda andra ungdomar från att dras in i kriminalitet eller utsättas för våld. Då måste institutionsvården byggas ut. I dag finns 700 institutionsplatser, som alltid är fullbelagda, att jämföra med 5 000 platser på 1950-talet.

    Alla våra elever – även högaktivt kriminella – behöver mycket kärlek och omsorg. Skolan kan med rätt metoder och stödjande förhållningssätt göra ­mycket. Men skolans uppdrag är lärande, inte behand­lande. Det är viktigt för alla elevers lärande att kunskapsuppdraget får stå i fokus och oaccep­tabelt att det ska krävas väktarbevakning för att utföra det.

    Jan Jönsson

    rektor i Norsborg, ledamot (L) i kommunfullmäktige och
    utbildningsnämnden i Stockholms stad

    Annons

    Alla våra elever – även högaktivt kriminella – behöver mycket kärlek och omsorg. Men skolans uppdrag är lärande, inte behandlande, skriver rektor Jan Jönsson.

    Foto: Jessica Gow/TT (Arkiv), privat Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X