Annons

Reklamen satte arbetarpressen i en rävsax

Annonser har sedan masspressens genombrott varit en ekonomisk förutsättning för att kunna bedriva tidningsjournalistik. När socialdemokraterna började bygga upp sin press i slutet av 1800-talet blev detta förhållande problematiskt – man blev beroende av fienden.

Publicerad

Att varuhandel och nyhetsförmedling går hand i hand är en av den tyska filosofen Jürgen Habermas teser. Liberala värden som näringsfrihet och yttrandefrihet förenades inte minst i den moderna tidningen, som uppstod på 1800-talet. Tidningsredaktörer av alla politiska färger har fått se sina visioner gå i kvav då de inte har lyckats hantera denna kombination.

En ung Hjalmar Branting, chefredaktör för tidningen Social-Demokraten och på väg att bli partiets starke man, var på 1890-talet hätsk mot vad han ansåg vara kapitalintressenas uppköp av det fria ordet i tidningarna. Han påpekade att tidningarna, förutom att i sig vara köp- och säljbara företag, genom annonserna är beroende av kapitalet. I Marx anda menade han att den fria opinionsbildningen i tidningarna var en chimär, egentligen handlade det om borgerlighetens manipulation och uppköp av det fria ordet. Arbetarklassen hade inte råd att sprida sin verklighetsuppfattning i samma omfattning.

Annons
Annons
Annons
Annons