Annons

Emma Severinsson:Reklamen pekade ut en friare kvinnoroll

Modeannons i Svenska Dagbladet den 13 juni 1915.
Modeannons i Svenska Dagbladet den 13 juni 1915. Foto: SvD:s historiska arkiv

Att kvinnans plats var i hemmet betraktades av många som en självklarhet ännu för hundra år sedan. Modernitetens vindar märktes dock inte minst i tidningsannonserna, där det kvinnliga klädmodet ofta associerades med drömmar om en mer självständig livsstil.

Under strecket
Publicerad

I Sofrosyne, den första svenska veckotidningen som innehöll artiklar om mode, ingick 1815 en insändare som inleddes: ”Min hustru var förut en sedesam matrona, som vid 43 års ålder ej mer tänkte på någon flärd, utan skötte sitt hushåll i ro, och klädde sig sjelf och sina döttrar efter gamla verldens sed.” Modenyheterna hade emellertid fått konsekvenser för insändarskribentens liv, eftersom hustrun inte enbart kände ett begär efter att få läsa om det nya modet utan även att själv få bära och klä sina döttrar i det. Hon krävde ständigt nya hattar och klänningar efter senaste snitt och mannen befarade att hans eget liv skulle kringskäras om inte beteendet förändrades. 

”Emellertid skulle det onda, om det ej hämmas, slutligen kunna gå så långt, att jag blevfe nödsakad inskränka mig sjelf, och att jag ej mer skulle kunna bjuda mina vänner hvarken hit eller dit, som jag hittills varit van”, skrev mannen och uppmanade utgivaren av Sofrosyne att upphöra att sprida de moderapporter som förledde hans fru. Modenyheterna som insändarskribenten vände sig emot utmanade såväl hans egen privata ekonomi som hans frus och döttrars respektabilitet eftersom de spädde på deras fåfänga. 

Annons
Annons
Annons