Annons
X
Annons
X

Reinfeldt bjuder in misstänkt krigsförbrytare

Rysslands premiärminister Vladimir Putin kan antas ha ett personligt straffrättsligt ansvar för tusentals krigsförbrytelser i Tjetjenien. Mot bakgrund av detta är det uppseendeväckande att Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt nu bjudit in honom till Stockholm. Det skriver människorättsförsvararna Martin Uggla och Oksana Tjelysjeva.

Ryske premiärministern Vladimir Putin lyssnar på den lokale ledare Ramzan Kadyrov under ett besök i Tjetjenien.
Ryske premiärministern Vladimir Putin lyssnar på den lokale ledare Ramzan Kadyrov under ett besök i Tjetjenien. Foto: ALEXEI NIKOLSKY/AP

Kriget i Tjetjenien har i hög grad präglats av fruktansvärda övergrepp mot personer som skyddas av Genèvekonventionerna, inklusive civila tjetjener och krigsfångar. Många av dessa övergrepp har noggrant dokumenterats av människorättsorganisationer.

Det råder alltså inget tvivel om att en lång rad krigsförbrytelser har begåtts i Tjetjenien. Men trots att gärningsmännen i flera fall är kända, har nästan ingen ställts till svars för dessa brott. Ett uppseendeväckande exempel rör general Aleksandr Baranov, som i februari 2000 inför ryska och internationella tv-kameror gav order om att en tillfångatagen tjetjensk separatist skulle skjutas ihjäl. Ett annat gäller generalerna Vladimir Sjamanov och Jakov Nedobitko, som var ansvariga för den urskillningslösa bombningen av samhället Katyr-Jurt – också det i februari 2000 – där minst 167 civila tjetjener dödades.

Dessa och ytterligare många fall har också bäring på frågan om Vladimir Putins straffrättsliga ansvar. För det är inte nödvändigtvis bara den eller de personer som fysiskt utfört brotten som bär ansvar för dem.

Annons
X

Den folkrättsliga sedvanerätten säger att en befälhavare som vet, eller borde veta, att trupper under hans befäl begår krigsförbrytelser har en plikt att få dessa förbrytelser att upphöra och att bestraffa dem som begått förbrytelserna. Detta är i högsta grad relevant i förhållande till Vladimir Putin, som från den 1 januari 2000 till den 7 maj 2008 var Rysslands president och samtidigt militär överbefälhavare med effektiv kontroll över de väpnade styrkor som verkade i Tjetjenien.

Enligt den omfattande ryska människorättsrapporten ”Internationell tribunal för Tjetjenien” misstänks underlydande till Vladimir Putin inom ramen för Tjetjenienkriget ha gjort sig skyldiga till åtminstone 1527 mord, 1468 påtvingade försvinnanden, 10336 fall av tortyr – varav 35 med dödlig utgång, 1029 fall av förorsakande av svårt lidande eller svår skada till kropp eller hälsa och 20223 fall av olaga frihetsberövande. Samtliga övergrepp rör krigsförbrytelser, där offren garanterades skydd enligt folkrätten.

Huruvida Vladimir Putin kan hållas ansvarig för dessa brott beror alltså på i vilken mån han hade vetskap om och i så fall försökte förhindra brotten respektive bestraffade dem som begått förbrytelserna.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vad beträffar den första frågeställningen finns det gott om belägg för att ryska och internationella människorättsorganisationer – men också internationella organ inom exempelvis FN – vid upprepade tillfällen slagit larm om riskerna för att krigsförbrytelser skulle komma att begås. Omfattande rapporter med konkret dokumentation av begångna krigsförbrytelser har också kontinuerligt sänts direkt till Vladimir Putin eller till institutioner under hans kontroll.

    Bestraffning av förövare har endast skett i ett fåtal fall. Istället har många personer som på goda grunder misstänks för krigsförbrytelser belönats, till exempel i form av befordran.

    Rent juridiskt är det därför inte kontroversiellt att hävda att Vladimir Putins ansvar för krigsförbrytelser bör prövas rättsligt. Brottens allvarliga karaktär gör också att han inte kan frånsäga sig ansvar med hänvisning till den straffrättsliga immunitet som normalt gäller för högt uppsatta statsföreträdare. Däremot innebär immunitetsreglerna sannolikt att en rättsprocess knappast kan inledas förrän Putin lämnar sin nuvarande position som premiärminister.

    Det är alltså inte möjligt att gripa Putin när han befinner sig på svenskt territorium. Det betyder emellertid inte att det är lämpligt att en svensk regering, som ofta bedyrar sitt engagemang för folkrätten, aktivt bjuder in honom till Sverige för bilaterala överläggningar.

    MARTIN UGGLA

    ordförande, Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter

    OKSANA TJELYSJEVA

    Rysk-tjetjenska vänskapsförbundet

    Annons
    Annons
    X

    Ryske premiärministern Vladimir Putin lyssnar på den lokale ledare Ramzan Kadyrov under ett besök i Tjetjenien.

    Foto: ALEXEI NIKOLSKY/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X