Annons

”Regeringens hårda styrning skadlig för högskolan”

Det är självklart att alla medborgare ska ha likvärdiga förutsättningar att söka sig till och genomgå högskoleutbildning. Men det ­senaste förslaget från regeringen ingår i en rad initiativ och beslut som reser farhågor om att det inte är kunskap i sig som ska utmärka svensk högre utbildning, skriver Alexander Maurits och Tobias Hägerland, Lunds universitet.

Publicerad
Vi menar att Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, borde konkretisera hur formerna för ett breddat deltagande kan utvecklas utan att ytterligare resurser tillförs och utan att kraven sänks, skriver Alexander Maurits och Tobias Hägerland.
Vi menar att Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, borde konkretisera hur formerna för ett breddat deltagande kan utvecklas utan att ytterligare resurser tillförs och utan att kraven sänks, skriver Alexander Maurits och Tobias Hägerland. Foto: Pontus Lundahl/TT

Regeringen ska genom en ändring i högskolelagen se till att universitet och högskolor i högre grad får studenter med olika bakgrund att fullfölja sina utbildningar. Det är innebörden i en promemoria som ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, kommenterade i Sveriges Radio 18/7. Enligt ministern finns ingen risk för att kraven och kvaliteten i utbildningarna sänks – tvärtom ska lagändringen leda till pedagogiska förbättringar. Men är det verkligen ett sannolikt utfall? Av flera anledningar betvivlar vi det.

Vi menar att Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, borde konkretisera hur formerna för ett breddat deltagande kan utvecklas utan att ytterligare resurser tillförs och utan att kraven sänks, skriver Alexander Maurits och Tobias Hägerland.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 2

Alexander Maurits och Tobias Hägerland, Lunds universitet

Foto: Pressbilder Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons