Annons

Ivar Arpi:Regeringens genusdoktrin styr forskningen

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.
Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning. Foto: Anders Wiklund/TT

Regeringens genusdoktrin avgör vem som ska få forskartjänster, men också vad de ska forska om. Genusperspektivet överordnas och kvaliteten blir lidande. Vem står upp för akademins frihet?

Under strecket
Publicerad

Bo Rothstein

Foto: Johan Wingborg

Ungefär en halv polismyndighet. Varje år fördelas 12 miljarder av de fyra statliga forskningsråden Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova (2018). Det är inga små summor. Vår feministiska regering har de senaste åren gjort sitt yttersta för att politisera forskningen och högre utbildning. Enligt regeringens instruktion (2018) ska “ett köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning som myndigheten finansierar, när det är tillämpligt.”

Det här är inte ett olycksfall i arbetet. Förslaget fanns redan i propositionen Kunskap i samverkan som lades fram 2016 av Helene Hellmark Knutsson, som då var minister för högre utbildning och forskning: ”Regeringen anser att det inte räcker att arbeta för jämställdhet inom forskningen och vid fördelningen av forskningsmedlen. I linje med regeringens arbete med jämställdhetsintegrering måste köns- och genusperspektivet bli integrerat och konstant närvarande i forskningens innehåll. Detta understryks också av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, som menar att det behövs både ett jämställdhetsperspektiv och ett genusperspektiv i forskningspolitiken.”

Annons
Annons
Annons