X
Annons
X

Regeringen vill ta för snabbt beslut

Domstolsreform Regeringens förslag att halvera antalet länsrätter har inte orsakat någon folkstorm. Ändå fattar dessa domstolar många, ibland livsavgörande, beslut för vanliga människor. Väl fungerande domstolar är en av grundstenarna i en demokrati, och lagrådet borde få säga sitt om förslaget, skriver Tomas Attorps, lagman i länsrätten i Gävleborg.

Nedläggning av BB och regementen orsakar folkstormar. Domstolar försvinner tystare och många av landets länsrätter får förbereda gravöl i stället för 30-årsfirande.

Regeringens proposition om att landets 23 länsrätter ska bli 12 förvaltningsrätter har storstadspressen inte spillt många ord på. Ändå fattar länsrätterna – som i massmedia får stå tillbaka för tingsrätterna och spektakulära brottmål – viktiga, ibland livsavgörande, beslut om tvångsvård av barn och psykiskt sjuka, livränta för arbetsoförmögna, bygglov, utskänkningstillstånd mm. Skattemålen handlar ofta om miljonbelopp. EG-rätten tränger in i mål om tex offentlig upphandling.

Bakgrunden till förslaget är att länsrätterna anses för små. Initiativet till förändring kommer från domstolarna själva. Större domstolar medger specialisering inom myndigheten och anses effektivare.

Annons
X

Regeringen har inte hört lagrådet – som består av landets högsta domare – innan den går till riksdagen med frågor som är centrala för samhälle och individ. Hur ska verksamhetsmässig effektivitet balanseras mot tillgång till domstol på rimligt avstånd?

För ett år sedan ansåg justitieministern att förslaget att ta bort sex tingsrätter i Norrland var orimligt. Då vägde tillgängligheten för medborgarna tyngst. Om det var orimligt att lägga ner sex mindre tingsrätter, borde lagrådet rimligen höras innan länsrätterna halveras.

Propositionen föregriper en ny läns- och landstingsindelning. Samtidigt som regeringen säger att förändringar i länsindelningen inte bör försena en reformering av länsrättsorganisationen, utgår förslaget i princip från nuvarande länsgränser. En annan brist är att länsrätterna i Stockholm, Göteborg och

Malmö inte ingår i översynen.

Den 30 juni 2009 ska en utredning om den nya instans- och processordningen i migrationsmål lämna sitt slutbetänkande (målen hanteras av de tre största länsrätterna). Först då utvärderingen härav är klar, görs en översyn av Länsrätten i Stockholms län, som ensam avgör nästan 2/3 av alla migrationsmål.

Många menar att migrationsmålen borde föras ut till alla länsrätter eller att en migrationsdomstol norr om Stockholm borde övervägas. Men regeringen har bråttom och vill att riksdagen beslutar om förvaltningsrätterna före sommaren. Tas beslut i rätt ordning?

Domstolverketsutredning, som föregått propositionen, förespråkar att domstolarna ska placeras på orter med högskola eller universitet, goda kommunikationer och en attraktiv arbetsmarknad.

Vettiga utgångspunkter, kan man tycka. Men propositionens tunna motiveringar till lokaliseringen av de nya domstolarna – som regeringen vill bestämma i en förordning – låter ana att politiska hänsynstaganden styr snarare än sakliga överväganden.

Sörmlänningarna får resa till Linköping för muntliga förhandlingar. Förslaget från Länsrätten i Södermanlands län att domstolen borde ingå i en översyn av Länsrätten i Stockholms län för att bilda en förvaltningsrätt i södra Storstockholmsområdet bemöts inte i propositionen.

Länsrätterna i Värmlands och Örebro län ska läggas samman till Förvaltningsrätten i Karlstad i stället för av Domstolsverket föreslagna Örebro. Departementet bryr sig uppenbarligen inte om att Örebro har universitet med juridisk fakultet.

Gotlänningarna tvingas – om riksdagen går på regeringens linje – resa till Stockholm för att nå sin förvaltningsdomstol. På Åland med hälften så många invånare finns en sammanslagen domstol. I propositionen finns ingen tanke om att tingsrätt och länsrätt på Gotland kunde gå samman. Ska inte hela landet leva?

Regeringen vill att länsrätterna i Gävleborg och i Dalarna ska läggas samman till Förvaltningsrätten i Falun. Länen är jämbördiga befolkningsmässigt. Gävle har betydligt fler invånare än Falun. Med allt snabbare tågförbindelser längs kusten går det att dagpendla mellan Gävle och Uppsala, Sveriges fjärde största stad med juristutbildning på universitetet. Möjligheterna att rekrytera kompetent personal borde vara större i Gävle.

Örebro eller Karlstad, Gävle eller Falun kan synas mindre viktigt. Häremot må invändas: Regeringen söker en långsiktigt hållbar lösning. Redan statsekonomiska hänsyn kräver att kloka beslut fattas.

Välfungerande domstolar är en av grundstenarna i en demokrati och därför myndigheter med stort symbolvärde. Departementets handläggning övertygar inte. Återförvisning eller avslag borde bli riksdagens beslut i juni.

TOMAS ATTORPS

lagman i Länsrätten i Gävleborgs län

Läs även

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X