Annons

Synnöve Clason:Reformationen blev inte som Luther tänkt sig

Många krafter var i rörelse under det europeiska 1500-talets religionsstrider, som bland annat mynnade ut i splittringen mellan reformerta och katolska kyrkor. En ny bok ger en bred och mångfacetterad skildring av reformationens historia.

Publicerad

Om sju år fyller reformationen 500 år. I god tid inför jubileet 2017 ger tyska Verlag der Weltreligionen inom Insel Verlag ut en framställning av 1500- talets religionsstrider som vill ge en mer differentierad bild än den master plot med fokus på ljusgestalten Luther som föresvävar allmänheten. Inte för att minska dess betydelse utan för att frilägga det myller av krafter och faktorer som möjliggjorde protestantismens genombrott. Mot bakgrund av den långdragna strid som utkämpades mot Rom och Tyska rikets kejsare Karl V kan man förstås fråga sig om just 1517 är det år som i första hand bör ihågkommas med ett firande.

Luther var inte ensam om den hårda kritiken av katolska kyrkans avlatsförsäljning, men han var med offentliggörandet av sin våldsamma protest utan tvekan den mest seriösa och retoriskt begåvade. Märkesåren är många. Varför inte 1521 då professorn från Wittenberg stod pall inför kejsaren vid riksdagen i Worms? Eller 1529 i Speyer då kyrkans försvarare gav benämningen protestanter åt de evangeliska ständerna? En annan möjlighet vore 1548 då katolikerna med kejsaren i spetsen såg sig nödgade att kompromissa med de upproriska om ett interim, ett tillfälligt uppehåll i striden, tills kyrkan åter kunde enas. En paus vilken som bekant ledde till den bestående konfessionella och organisatoriska splittring vi levat med i Europa sedan dess. Slutligen, varför inte 1555, året för religionsfreden i Augsburg? Det var då kättarstämpeln äntligen lyftes från anhängarna till den konfession som tillkommsit tjugofem år tidigare, det var då den kanoniska rätten, som Luther angripit så hårt, förlorade sin allmängiltighet och de enskilda territorialfurstarna gick segrande ur striden om undersåtarnas konfessionella tillhörighet.Varje success story måste ha en början. Och bilden av munken Luther med hammaren höjd framför domkyrkoporten i Wittenberg kan varje barn förstå. Spikandet av de 95 teserna mot den skolastiska teologin blev emblematiskt för kampen mot Antikrist, påven i Rom, en kamp som kom att leda långt utöver protesterna mot den lavinartade kommersialiseringen av kyrkans nådemedel.

Annons
Annons
Annons