Annons
X
Annons
X

Reepalu: Vinsten inte den enda drivkraften

Ett krav på vinsttak kan få vissa riskkapitalbolag att lämna välfärden. Men att detta skulle innebära massiva nedläggningar av skolor, vårdcentraler eller annan välfärdsverksamhet är inte troligt, skriver Ilmar Reepalu i en slutreplik.

Vinster i välfärden
[object Object]
Ilmar Reepalu, särskild utredare, Välfärdsutredningen. Foto: Stig-Åke Jönsson/TT

SLUTREPLIK | VINSTER I VÄLFÄRDEN

Det finns studier som tvärtom indikerar att privat drivna verksamheter, kontrollerat för socioekonomiska faktorer, håller lägre kvalitet.

Anders Morin från Svenskt Näringsliv anser i en replik på Välfärdsutredningens artikel, SvD den 8 november, föga förvånande, att Välfärdsutredningen borde räknat vinsterna i välfärdssektorn på ett annat sätt. Att enbart utgå från företagens rörelsemarginal för att bedöma lönsamheten i välfärdssektorn, som Morin förespråkar, är inte rimligt. Rörelsemarginalen säger nämligen inget om vad ägarna faktiskt riskerat. För att analysera företagens lönsamhet behöver resultaten i stället sättas i relation till de resurser som använts för att skapa vinsten. Sådana kapitalavkastningsmått visar på en väldigt hög lönsamhet i välfärdssektorn. Statistiska centralbyrån visar att avkastningen på totalt kapital 2014 var nästan dubbelt så hög som i tjänstesektorn som helhet. Detsamma gäller för avkastning på eget kapital, alltså de pengar som ägarna själva investerat i företaget, som uppgick till cirka 28 procent. Avkastningen på operativt kapital, det vill säga de pengar som investerats i verksamheten och inte i till exempel aktier i andra bolag, är enligt utredningens beräkningar nästan fem gånger högre än i övriga tjänstesektorn. Det är inte rimligt att de skattemedel som avsatts till skola, vård och omsorg i så stor utsträckning används för annat än den välfärdsverksamhet som de var ämnade för.

Anders Morin menar att de föreslagna kraven på återinvestering av offentliga medel i välfärden är slutet för bolagen. Enligt utredningen finns det emellertid många skäl till att starta och driva företag inom välfärdsområdet. I en enkätundersökning som Friskolornas riksförbund gjort bland sina medlemmar uppgav till exempel över 70 procent att viktiga skäl till att verksamheten startades var att kunna bidra till människors utveckling och inlärning, att kunna erbjuda utbildning av högsta kvalitet och att kunna arbeta självständigt efter egna idéer. (Friskolornas riksförbund, ”Konsekvenser av regleringar av förskolor och skolor”, 2014.) Tillväxtverket har studerat vilka drivkrafter som lett fram till att personer startat bolag inom vårdområdet. En majoritet av de intervjuade angav att de främsta drivkrafterna för att starta och driva företag inom vården var att man ville få större möjligheter att påverka hur verksamheten skulle bedrivas och därmed också kunna ge bättre vård och service. (Tillväxtverket, Rapport 0125, 2012.) Det är alltså inte främst en önskan om stor ekonomisk avkastning eller övervinster som motiverar dessa företagare. Utredningen föreslår dessutom särskilda regler för att underlätta för nya aktörer. De som är intresserade av att utveckla kvaliteten eller styra sin egen verksamhet och ändå få en rimlig ersättning kommer därmed även fortsatt att kunna starta företag och investera i välfärdssektorn.

Annons
X

Att Anders Morin utgår ifrån att alla som driver företag i välfärden kommer att lämna sektorn om de inte får ta ut övervinster är mot den bakgrunden förvånande. Kraven kan emellertid medföra att vissa riskkapitalbolag och andra ägare vars främsta syfte är att maximera avkastningen och göra övervinster kan komma att välja att lämna välfärden. Att detta skulle innebära massiva nedläggningar av skolor, vårdcentraler eller annan välfärdsverksamhet är emellertid enligt utredningens mening inte troligt.

Morin väljer vidare att selektivt referera studier som han menar indikerar att privata företag håller högre kvalitet än kommunala verksamheter. Som utredningen visat är bilden betydligt mer komplex. Det finns studier som tvärtom indikerar att privat drivna verksamheter, kontrollerat för socioekonomiska faktorer, håller lägre kvalitet. Vad som är ännu viktigare är att jämförelser mellan olika huvudmän och utförare inte kan svara på vilken betydelse förekomsten av vinstsyftande företag och konkurrens har haft för hur kvaliteten och effektiviteten i välfärden i stort har utvecklats. I en välfärd med vinstsyftande aktörer ökar exempelvis behovet av detaljreglering vilket vi bland annat kan se inom skolväsendet. En reglering som skapar administration och får negativa effekter på kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Bland annat mot bakgrund av de sjunkande skolresultaten skulle man därför kunna förvänta sig en viss ödmjukhet från företrädare för näringslivets organisationer när det gäller frågan om effekterna av vinstsyftande företag i välfärden.

Ilmar Reepalu

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    särskild utredare

    Välfärdsutredningen

    Annons
    Annons
    X

    Ilmar Reepalu, särskild utredare, Välfärdsutredningen.

    Foto: Stig-Åke Jönsson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X