X
Annons
X
Gäst

Redo att använda dödligt våld för att försvara riket

Zebulon Carlander, som i en sjätte avslutande artikel i serien om hur en svensk soldat lyfter fram milstolpar och lärdomar från elva månader på Livgardet.

Av
Läs mer om Säkerhetsrådet

Jag gick genom grindarna till Livgardet den 24 juli förra året. Det hade gått nästan ett halvt år sedan jag fick antagningsbeskedet från Rekryteringsmyndigheten. Väl där kände jag en mix av känslor, nervositet, förväntan och spänning. 

Det var ett nytt kapitel i mitt och mina kamraters liv. Vi hade alla våra egna föreställningar om hur livet i det militära skulle vara, men i efterhand var det ingen som fick det helt rätt. Det är en sådan där sak där det inte hjälper hur mycket du än läser eller frågar runt på förhand, utan det måste upplevas för att kunna förstås.

”You’re in the army now” Bild tagen kort efter inryck.

Foto: Zebulon Carlander Bild 1 av 12

Något av det jobbigaste under hela utbildningen... sytjänst!

Foto: Zebulon Carlander Bild 2 av 12

Min ensambivack från ”Night of the Living Dead”.

Foto: Zebulon Carlander Bild 3 av 12

Närkamp under andra Aldrig Ge Upp-övningen.

Foto: Kalle Eriksson Bild 4 av 12

Julfirande på kompaniet!

Foto: Zebulon Carlander Bild 5 av 12

Utnämnd till vicekorporal.

Foto: Zebulon Carlander Bild 6 av 12

Långa dagar innebar att man sov när man kunde.

Foto: Privat. Bild 7 av 12

En slags ”kom ihåg”-bricka för gruppchefer.

Foto: Zebulon Carlander Bild 8 av 12

Lång rast utanför IKEA på väg till övning i Skövde.

Foto: Zebulon Carlander Bild 9 av 12

Även gruppchefer för använda granatgevär!

Foto: Privat. Bild 10 av 12

Ur vägen, turister!

Foto: Privat. Bild 11 av 12

Diplomet och medaljen som alla fick efter muck.

Foto: Zebulon Carlander Bild 12 av 12
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X