Rawls gjorde rättvisan intressant för filosofer

Under strecket
Publicerad
Annons

Under 2002 har två av världens mest framstående politiska filosofer gått bort. Robert Nozick (född 1938) avled i början av året i cancer och nyligen avled John Rawls (född 1921) av hjärtsvikt. Båda filosoferna var verksamma under större delen av sina yrkesverksamma liv vid Harvard University där de starkt kom att påverka det filosofiska klimatet. Med John Rawls bortgång har också den moderna socialliberalismen förlorat sin mest betydelsefulla förgrundsgestalt.
Något som kännetecknade Rawls och Nozick var att de i en vidare mening kom att påverka den politisk idédebatten. Deras verk och idéer påverkade inte bara fackfilosoferna utan de bidrog också till att ge stringens åt liberala synsätt i samhällsdebatten just i ett läge när liberala krafter hade svårt att göra sig gällande. Innan Rawls ”A Theory of Justice” och Nozicks ”Anarchy, State & Utopia” kom ut i början och mitten på 1970-talet hade nämligen den internationella debatten om politisk filosofi mest dominerats av olika vänsteraktivister och deras
försök att formulera socialistiska och marxistiska samhällsvisioner.
Den anglosaxiska politiska filosofin bestod dessutom mest av ”introverta” begreppsanalyser som knappast fick någon större genklang i den samhällspolitiska debatten. Akademisk politisk filosofi vid de engelsktalande universiteten hade under efterkrigstiden starkt påverkats av uppfattningen att det inte går att argumentera på något rationellt sätt inom grundläggande moralfrågor, ett synsätt som i Sverige främst har förknippats med Uppsalafilosofen Axel Hägerströms namn. Det som således blev kvar för vetenskaplig studier var språkliga och logiska analyser av moraliska och politiska grundbegrepp. Allt detta kom att ändras radikalt genom publiceringen av John Rawls ”A Theory of Justice” år 1971.

Rawls massiva djuplodande skrift levererade inte bara en subtilt utformad socialliberalism utan även en mångfacetterad argumentation som tog död på föreställningen att det inte går att vara rationellt argumenterande när det gäller centrala
politiska värderingar. Rawls magnum opus ingöt ett nytt självförtroende hos de filosofer som alltid varit intresserade av värderingsfrågor inom politiken.
Man kan med fog säga att den politiska filosofin genom Rawls särskilda insats blev ett av de mest expansiva ämnesområdena inom anglosaxisk akademisk filosofi under 1900-talets tre sista decennier (vilket bland annat avspeglade sig i antalet avhandlingar inom ämnesområdet). Lite schematiskt kan man säga att några av dagens mest kända politiska filosofer som Ronald Dworkin, Amartya Sen, Michael Walzer och Will Kymlicka i det stora hela tagit sina avstamp i Rawls rättviseteori. Nozicks bok ”Anarchy, State & Utopia” var också i mångt och mycket en ”högerliberal” respons på Rawls rättviseteori.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons