Annons

Rättsskipning och politik ska hållas isär

Krav framförs nu på en kommission för att granska Quick-domarna. Men det är inte helt enkelt att greppa vad en sådan kommission skulle syssla med, lika lite som det går att förstå vilken konstitutionell grund den skulle vila på. Det skriver fd hovrättslagmannen Per Eriksson.

Publicerad
Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, på Säters anstalt.
Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, på Säters anstalt. Foto: YVONNE ÅSELL

All offentlig makt utgår från folket. Så lyder regeringsformens (RF) portalparagraf. I den meningen är riksdagen suverän i alla frågor som gäller offentlig maktutövning. Men det är inte hela sanningen. Det finns andra bestämmelser i RF som inskränker riksdagens suveräna beslutanderätt. En viktig sådan rör domstolarnas och förvaltningsmyndigheternas självständiga ställning gentemot riksdagen. Härom föreskrivs för domstolarnas vidkommande följande i 11 kap 3 § RF: Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. För förvaltningsmyndigheterna finns motsvarande bestämmelse i 12 kap. 2 §.

Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, på Säters anstalt.

Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons