Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Nuri Kino: Rätt att avvisa jihadister

Svenskt flykting­mottagande
En ny dom från EU-domstolen ger Sverige utökade möjligheter att avvisa jihadister som försöker söka asyl här.
En ny dom från EU-domstolen ger Sverige utökade möjligheter att avvisa jihadister som försöker söka asyl här. Foto: TT

Sverige ska inte vara en fristad för terrorister. Så brukar det heta. Men det är väl känt att jihadistsympatisörer gärna har sökt sig till Sverige under många år. De har vetat att de inte skulle nekas asyl.

Den svenska utlänningslagen ger till exempel en person som riskerar förföljelse eller tortyr i sitt hemland rätt till skydd – personen kan inte avvisas. Även om det är en IS-medlem. Men nu har EU-domstolen sagt ifrån.

Under hösten och vintern 2015/2016 granskade jag förhållandena på svenska asylboenden åt SvD ledare. Det jag fann var bland annat att personer som antingen sympatiserade med eller direkt hade koppling till jihadistgrupper förtryckte och förföljde ickemuslimer, hbtq-personer och kvinnor som inte ville bära huvudduk. Mina artiklar (1, 2, 3) blev uppmärksammade i flera andra medier.

Annons
X

På ett asylboende i Norrland firade man terrorattentaten i Paris, där 130 människor dödades, med en fest. Anställda och ägare till boendet blev självklart skärrade. Jag frågade då Migrationsverket ifall personer som anser att terrorattacker är något att fira, bör få asyl i Sverige. Svaret finns i utlänningslagen. Det gick inte att avvisa dem. Det måste bevisas i en domstol att de gjort sig skyldiga till krigsbrott, för att man skulle kunna neka dem uppehållstillstånd.

I höstas var jag i nederländska parlamentet för att tala om terrorgruppen IS folkmord på Iraks och Syriens ursprungsbefolkningar. Under en fikapaus uttryckte flera holländska riksdagsmän sin oro över att ”Sverige är en fristad för terrorister”.

De förstod inte hur man resonerade i den svenska riksdagen. ”I Holland räcker det med att du är medlem, alltså på något sätt bidrar till en terrororganisations verksamhet, för att du ska utredas. Dessutom är tanken på att bevilja asyl till medlemmar i terrororganisationer befängd, självklart får de inte det”, hävdade Pieter Omtzigt, riksdagsman för holländska Kristdemokraterna.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Två månader senare läser jag på samhällsdebattören Merit Wagers blogg att det har kommit en ny dom i Europadomstolen som Migrationsverket kan åberopa för att avvisa asylsökande som misstänks ha koppling till terrorgrupper. I domen står bland annat: ”... ett avvisande av asylansökan behöver inte grunda sig enbart på faktiska terrordåd. ... det kan även vara värvning i samband med planering av terrorbrott, deltagande i organisationens verksamhet, transporter eller utrustning av terrorister.”

    Jag finner flera tidningsartiklar om domen på engelska och andra språk.

    I Sverige har ingen uppmärksammat domen. Jag mejlar Migrationsverket. Där verkar de inte heller ha hört talas om domen. De skriver tillbaka till mig att de skulle undersöka och återkomma. Patrik Pettersson, rättslig expert, svarar så småningom: ”Det är alltid handläggare/beslutsfattare som svarar för att gällande rätt följs i det enskilda ärendet. I gällande rätt ingår även vägledande domstolsavgöranden. Om man har ett ärende där den dom du gör uppmärksam på har betydelse, så ska den användas/beaktas i beslutet.”

    Detta bekräftas också av Ulrika Langels på Migrationsverkets presstjänst några veckor senare. Men hon kan inte svara på hur många som i skrivande stund kan komma att påverkas av domen i asylprocessen: ”Det vi kan säga är att vi kommer ta hänsyn till domen när vi fattar beslut. Dock kan vi tyvärr inte ge några hypotetiska svar kring hur många som skulle ha omfattats av denna eller vad det innebär framöver i antalet exklusionsärenden.”

    Jag frågar Migrationsverket hur många asylärenden som har remitterats till Säkerhetspolisen för granskning 2016. Myndigheten svarar: ”Under 2016 skickade vi cirka 740 remisser till Säkerhetspolisen i ärenden som gällde uppehållstillstånd i Sverige.”

    Det betyder att 740 asylsökande skulle kunna utgöra en fara för rikets säkerhet. Samtidigt fick verket under 2016 cirka 50 yttranden från Säkerhetspolisen som gäller frågan om uppehållstillstånd. Siffrorna ska inte ställas i omedelbar relation till varandra. Det finns en eftersläpning. Säpo har inte yttrat sig om alla förra årets ärenden ärenden än.

    Hur många av Migrationsverkets tidigare beslut har påverkats av Säpos yttranden?

    ”Vi har inga exakta siffror på det tyvärr. I flera asylärenden som vi fattat beslut om förra året fick personerna avslag på grund av att inga asylskäl fanns och därför prövade man aldrig själva säkerhetsfrågan. Andra fick avslag trots asylskäl. Det går inte att specificera mer än så eftersom de exkluderas av flera olika skäl, varav ett kan vara att de betraktats som ett hot mot rikets säkerhet. Ett annat kan vara att de begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten, eller liknande.”

    Den 18 juni 2013 tog syriern Haisam Sakhanh sig från Libanon via Bryssel till Sverige. Här sökte han skydd som flykting. I oktober beslutade Migrationsverket att bevilja Haisam Sakhanh permanent uppehållstillstånd och flyktingstatus.

    Den 16 februari 2016 dömdes han för folkrättsbrott. Han hade blivit filmad när han avrättade andra syrier. Han dömdes till livstids fängelse och utvisning. Men utvisningen kan inte verkställas förrän situationen i Syrien förändras. Om han hade ansökt om asyl i dag hade han kunnat nekas direkt, baserat på den nya domen i Europadomstolen.

    Ett annat intressant ärende är den så kallade ”26-åringen”. Han blev rikskänd efter att ha hotat att skära huvudet av en annan asylsökande – för att denne inte var muslim utan kristen. 26-åringen anser att man inte har rätt att leva om man inte konverterar till islam. 26-åringen ansökte om uppehållstillstånd den 16 september 2015, enligt Migrationsverket.

    Bara två månader senare, den 19 oktober, dömdes han för två fall av olaga hot. Straffvärdet ligger på fängelsenivå, men han fick villkorlig dom eftersom det inte fanns uppgifter om att han tidigare har begått brott. Han skulle också betala 8 000 kronor i skadestånd till den kristne man som han hotat att skära huvudet av.

    Enligt verket har man inte beslutat om han ska få uppehållstillstånd ännu. Med hjälp av Europadomstolens dom kan de nu avvisa honom, alltså neka honom asyl i Sverige.

    Att verkställa själva utvisningen är förstås en separat och senare fråga, men nu har Sverige i alla fall ingen skyldighet att ge uppehälle åt jihadister.

    Nu är frågan hur många som kommer att avvisas för att de har kopplingar till terrororganisationer? Sverige borde inte längre vara en fristad för dem.

    En annan fråga är ifall de som har fått uppehållstillstånd och kan ha kopplingar till terrorgrupper, kommer att kunna få sina tillstånd återkallade?

    Annons

    En ny dom från EU-domstolen ger Sverige utökade möjligheter att avvisa jihadister som försöker söka asyl här.

    Foto: TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X