Ulrika Björk:Rasismen har rötter även i humanismen

Hur ska vi hantera det faktum att det västerländska humanistiska tänkandet, trots universella anspråk, främst formulerats av och för vita? Två nya böcker om Hannah Arendt och Frantz Fanon ger perspektiv på den europeiska kolonialismens komplexa arv.

Under strecket
Publicerad

Hannah Arendt (1906–1975) och Frantz Fanon (1925–1961).

Foto: Corbis / UPI
Annons

Att det amerikanska ”raskriget” inte är över visar med brutal tydlighet kyrkskjutningen i Charleston den 17 juni. Hatbrottet var riktat mot ”svarta, judar och latinamerikaner”, skrev den 21-årige vite gärningsmannen i sitt webbmanifest. I en intervju veckan efter dådet pekade Barack Obama på slaveriets och Jim Crows långa skugga, hur rasdiskriminering genomsyrar det amerikanska samhället och ingår i dess DNA: ”Vi är ännu inte botade från rasismen.”

I Charleston utbröt det amerikanska inbördeskriget, som ledde till att slaveriet avskaffades 1865. Av de 400 000 människor som uppskattas ha sålts som slavar i vad som nu utgör Amerikas förenta stater anlände nära hälften till Sullivan’s Island utanför Charleston – en helvetisk motsvarighet till immigrant- och museiön Ellis Island. (Det enda minnesmärket på Sullivan’s Island lär vara en bänk som författaren Toni Morrison har bekostat.) Förra året reste aktivister i Charleston en staty över den karibiske abolitionisten och före detta slaven Denmark Vesey. Vesey var en av grundarna till Emanuel African Methodist Episcopal Church där skjutningen ägde rum i juni. Han avrättades 1822 för att ha planlagt ett uppror mot slaveriet.

Annons
Annons
Annons