Annons
X
Annons
X

Rasism inte största problemet på arbetsmarknaden

REPLIK | DISKRIMINERING

Sysselsättningen bland utrikes födda varierar kraftigt efter utbildningsgrad.
Fredrik Segerfeldt

Isabella Andersson har rätt i att diskriminering mot utrikes födda förekommer på arbetsmarknaden (
Brännpunkt 18/9). Därom råder inget tvivel och det är inget man ska varken acceptera eller negligera. Men Andersson har inga belägg för påståendet att detta skulle vara ”integrationens största problematik”.

Andersson återger Carlsson och Rooths studie från 2007. Så här skriver forskarna själva i slutet av sin rapport:

Annons
X

”I mediedebatten målas Sveriges arbetsmarknad ibland upp som alltigenom diskriminerande och rasistisk. Denna bild verkar, utifrån våra resultat, vara kraftigt överdriven.”

I en annan rapport från 2006 gör Carlsson och Rooth en simulering där de kommer fram till att endast en sjättedel av skillnaden i sysselsättningsgrad kan förklaras av diskriminering.

En analys talar för att det är mycket osannolikt att rasism och diskriminering skulle vara huvudproblemet för integration på arbetsmarknaden.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Under den förra arbetskraftsinvandringsepoken hade utrikes födda högre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Det är mycket svårt att tro att samma grupp i samhället – arbetsgivare – som då åkte ner till exempelvis Turkiet för att rekrytera arbetskraft idag skulle välja bort samma grupp människor för att de blivit rasister. Särskilt som den svenska inställningen till människor med annat etniskt ursprung sedan dess blivit långt mer tolerant.

    Sysselsättningen bland utrikes födda varierar kraftigt över tid. SCB följde utvecklingen för runt 20 000 personer som invandrade 1997, från främst före detta Jugoslavien och Irak. Efter ett år i landet var sysselsättningsgraden mycket låg, 29 procent för män och 17 procent för kvinnor. Tio år senare var sysselsättningsgraden dock långt högre, 68 respektive 60 procent. Denna skillnad kan svårligen förklaras av förändringar i rasism.

    Sysselsättningen mellan olika invandrargrupper varierar kraftigt. Människor som anger födelseland Bosnien har en sysselsättningsgrad (25-64 år) på 69 procent, mot endast 61 procent för de som anger födelseland Jugoslavien. Denna skillnad är nästan lika stor som mellan inrikes och utrikes födda. Detta är väldigt osannolikt att arbetsgivare skulle vara så mycket mer rasistiska mot jugoslaver än mot bosnier. I stället har bosnier en markant högre utbildningsgrad än jugoslaver, och därmed högre produktivitet.

    Sysselsättningen bland utrikes födda varierar kraftigt efter utbildningsgrad. För somalier i åldern 25-64 år med endast förgymnasial utbildning är sysselsättningsgraden 18 procent, mot 49 procent för de som har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Denna skillnad kan inte heller förklaras av rasism.

    En internationell jämförelse ger vid handen att huvudproblemet är ett annat. Sverige har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i hela OECD. Samtidigt som vi är minst rasistiska. Däremot har vi minst löneskillnader, lägst andel låglönejobb, högst lägstalöner och strikta regler för uppsägningar.

    Rasism och diskrimineringen ska bekämpas. Men om Elisabeth Svantesson verkligen vill förbättra integrationen bör hon ta bort de viktigaste hindren mot utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Det handlar om lönebildning, skatt på arbete och arbetsrätt.

    FREDRIK SEGERFELDT

    författare till rapporten En arbetsmarknad för alla (Migro, 2013)

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X