Annons

Ifigenia i AulisRasande dotter vägrar att låta sig offras

Frida Argento Abrahamsson gestaltar en modern, ung kvinna som varken låter sig giftas bort eller offras som ett värnlöst lamm.
Frida Argento Abrahamsson gestaltar en modern, ung kvinna som varken låter sig giftas bort eller offras som ett värnlöst lamm. Foto: Sören Vilks

Unga Ifigenia är en tickande bomb i ett drama som trots sina 2 400 år känns aktuellt. Nadja Weiss iscensättning väcker många associationer men tillför något lager för mycket.

Publicerad

I en svartvit värld, där polarisering har blivit norm, känns antikens dramer som en svalkande befrielse – en hälsning från en annan värld: få dramatiker kan som de gamla tragöderna peka på det komplexa, det svåra och inkonsekventa i att vara människa. Däri ligger också teaterns akuta aktualitet.

Kanske är den runt 2 400 år gamla tragedin ”Ifigenia i Aulis” ett av de bästa exemplen på just det, Euripides pjäs där kung Agamemnon offrar sin egen dotter till gudarna för att få vind i seglen och därmed kunna kriga mot Troja, och som skrevs mitt under brinnande krig – det peloponnesiska.

Christoffer Svensson som Agamemnon och Frida Argento Abrahamsson som Ifigenia.

Foto: Sören Vilks Bild 1 av 2

John Engberg har gjort scenografin till ”Ifigenia i Aulis”, i mitten Ellen Jelinek.

Foto: Sören Vilks Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons